Turkiets olivkvist stärker stödet för Erdogan - Olivkvisten används ofta som en symbol för fred. Men när Turkiet lånar ordet för att ge namn åt sin militärinsats i Afrin handlar det snarare om en krigshandling, i syfte att upprätta en buffertzon i norra Syrien. I skottlinjen finns den kurdiska YPG-milisen - som i Ankaras ögon är samma sak som den av EU, USA och Turkiet terrorstämplade PKK-gerillan.
Att de syriska kurderna kontrollerar gränsområdet uppfattar Turkiet som ett existentiellt hot.
- YPG har utnyttjat den syriska konflikten och ockuperat området. De skjuter raketer mot Turkiet och vi måste försvara oss. Vi har uppnått en del av våra mål, men insatsen är långtifrån över, säger Turkiets ambassadör i Sverige, Emre Yunt.
I en debatt i riksdagen i tisdags sade dock utrikesminister Margot Wallström (S) att utrikesdepartementets preliminära bedömning är att den turkiska offensiven inte kan betraktas som självförsvar. V och MP vill att Sverige ska fördöma Turkiets agerande mot YPG, som har spelat en viktig roll i kriget mot IS, men enligt Wallström finns ingen grund för det i nuläget. De folkrättsliga aspekterna måste gås igenom först, enligt utrikesministern som inte vill se ett fördömande baserat på känslor.
Genom att beskriva offensiven som en förlängning av kriget mot PKK använder Recep Tayyip Erdogan en välkänd retorik som går hem hos den konservativa väljarbasen. Presidenten rider på en nationalistisk våg som stärker hans ställning inför det val som är planerat till 2019.
- Insatsen har ett överväldigande stöd bland den turkiska befolkningen. Det säkerhetspolitiska etablissemanget ser YPG och dess territorium som ett hot, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
- Men inrikespolitiken spelar också roll. Folk sluter sig bakom sin ledare i krigstid och Erdogan får sannolikt ett stort uppsving inför en svår kommande presidentvalskampanj.
Det finns en opposition mot invasionen, men den har svårt att göra sig hörd. Sedan kuppförsöket 2016 råder undantagstillstånd i Turkiet, vilket kritiker menar har påverkat yttrandefriheten negativt. Två av tre oppositionspartier stödjer operation olivkvist och det tredje - prokurdiska HDP - är kraftigt försvagat eftersom en stor del av dess ledning sitter fängslad.
I måndags meddelade inrikesdepartementet att 449 personer har gripits för att ha spridit "terroristpropaganda i sociala medier" och ytterligare 124 personer har frihetsberövats för att ha deltagit i protester sedan offensiven inleddes den 20 januari.
- De som protesterar tar en väldigt stor risk. I tider av väpnad konflikt piskas det lätt upp en nationalistisk yra, vilket vi ser i Turkiet i dag. Kritik mot invasionen ses som illojalt, ett svek mot nationen, säger Levin.
Erdogan har också utnyttjat den allt djupare misstro mot USA som breder ut sig bland turkarna med anledning av Washington DC:s stöd till YPG i kampen mot IS. Relationerna mellan de båda Natoländerna är sämre än på länge - och gör Turkiet allvar av hoten om att gå längre österut finns det risk för direkt konfrontation mellan amerikanska och turkiska styrkor.
- Det här har påverkat våra relationer negativt, men det började långt innan operation olivkvist. Men vi trodde aldrig att vi skulle få se en Natomedlem beväpna en terrorgrupp för att gå emot en annan Natomedlem, säger Yunt.