Turkisk grekiska samtal om östra Medelhavet - De turkiska och grekiska utrikesministrarna har träffats för första gången sedan motsättningen i östra Medelhavet skärptes och enades om att hålla bilaterala överläggningar om frågan.
Det var i samband med ett internationellt möte i Slovakien på torsdagen som Turkiets Mevlüt Cavusoglu träffade sin grekiske kollega Nikos Dendias i ungefär 25 minuter.
- Under detta möte enades vi om att klargörande samtal och förtroendeskapande åtgärder borde genomföras den kommande tiden. Eftersom Turkiet ska vara värd för detta kommer vi att föreslå några datum, säger Cavusoglu.
- Jag sade till honom (Dendias) att det är fördelaktigt att upprätthålla dialog även under de svåraste förhållanden och vi enades också om att göra det, fortsätter han.
De senaste månaderna har spänningarna mellan Natoländerna Grekland och Turkiet trappats upp till nivåer som bedömare anser är farliga på grund av allt skarpare oenighet kring gränsdragningar och gasfyndigheter i havet.
Enligt Cavusoglu talade de båda ministrarna också om det turkcypriotiska beslutet att återigen öppna en turistort på Cypern, Varosha, nära den linje som skiljer de två delarna av ön från varandra.
Varosha har varit en spökstad sedan 1974 års strider, och Ankara stödjer ett återöppnande medan den grekcypriotiska sidan fördömer det.
Fiendskapen mellan Grekland och Turkiet har långa historiska rötter, och krig har varit nära vid flera tillfällen de senaste årtiondena. Huvudmotsättningarna gäller gränsdragningen i Egeiska havet och Cyperns framtida status.
I konflikten om gränsdragningen i Egeiska havet och rätten till ett antal öar hänvisar länderna till olika avtal. Länderna har otaliga gånger anklagat varandra för militära kränkningar av territorium. Senast 1996 hotade krig när grekiska soldater sattes iland på en omstridd klippö för att ta ned en turkisk flagga som placerats där. Efter amerikansk medling löstes den akuta krisen.
I grunden handlar konflikten också om rätten till energitillgångar som tros finnas i kontinentalsockeln under havet.
Spänningarna kan också spåras tillbaka till tvisten om Cypern. Efter en grekiskstödd militärkupp på ön 1974 invaderade Turkiet den norra delen. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr. Den turkcypriotiska delen är endast erkänd av Turkiet.
De senaste åren har stora gasreserver upptäckts i havet utanför Cypern. Det har fått Cyperns internationellt erkända regering, Grekland, Israel och Egypten att samarbeta för att få ut så mycket som möjligt av resurserna. Som en del i överenskommelsen finns en plan på en gasledning till Europa - som Turkiet har lämnats utanför.
Förra året ökade Turkiet borrningarna i havet väster om Cypern. Turkiet menar att öns resurser ska delas och säger sig skydda sina egna och turkcypriotiska intressen i gasfyndigheterna.
Källor: Landguiden/UI, BBC