USA kritiken mot Sverige Ni vet vad som står i mitt brev - USA släpper inte kritiken mot regeringens planer på att skriva under FN-konventionen om en kärnvapenfri värld. "Ni vet vad som står i mitt brev", är den amerikanske försvarsministern James Mattis besked till SvD apropå varningarna han själv framfört om konsekvenserna för framtida försvarssamarbete.
BRYSSEL James Mattis är hur avslappnad som helst när han kommer in på presskonferensen i Natohögkvarteret. Varken livvakter, assistenter eller pressekreterare är inom synhåll. Efter 40 år i den amerikanska marinkåren tycker väl ex-generalen att han kan ta hand som sig själv.
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Han hälsar och byter några ord med en BBC-reporter som han känner igen, sedan får han syn på SvD.
- Är du från Sverige? Trevligt att träffas, säger han och så skakar vi hand.
Under veckan har den amerikanske försvarsministern träffat försvarsminister Peter Hultqvist, först vid mötet i den så kallade Norra gruppen i Helsingfors, och i Bryssel i samband med möten om Natos insats i Afghanistan och den USA-ledda koalitionen mot IS.
I Helsingfors ville Hultqvist inte svara på frågor om den amerikanska kritiken mot regeringens krav på en kärnvapenfri värld. Men det vill James Mattis när SvD ställer en rak fråga om hur han ser på S-MP-regeringens avsikt att skriva under FN-avtalet i New York.
- Jag tror att ni alla vet vad som står i mitt brev, mitt hemliga brev.
Försvarsministern avfyrar ett skratt och fortsätter mot podiet för att hålla sitt anförande och ta frågor om Natoöverläggningarna.
I brevet, som SvD tidigare redovisat, varnar Mattis för konsekvenserna om regeringen fullföljer sina planer och skriver på FN-konventionen. Enligt försvarsministern får det konsekvenser både för försvarssamarbetet bilateralt med USA och för Sveriges samarbete med Nato.
I brevet skriver Mattis att Nato inte kommer att förnya Sveriges särskilda ställning som nära partnerland till alliansen inom ramen för det så kallade Enhanced Oportunity Programme (EOP) om regeringen skriver under kravet på kärnvapenförbud. Brevet skickades i slutet av augusti. I slutet av oktober gick Sveriges EOP-status med Nato ut, än så länge utan att ha förnyats av alliansen.
Hultqvist svarade på Mattis kritik i ett likaledes hemligt svarsbrev med hänvisning till att regeringen nu har tillsatt en utredning som ska se över frågan.
Ingenting tyder på att det biter på vare sig USA:s eller Natos inställning.
För Nato är kärnvapen grunden för alliansens avskräckning och kollektiva försvar. Försvarsministermötet i Bryssel, som avslutades på torsdagen, inleddes med diskussioner bakom stängda dörrar i alliansens särskilda kärnvapengrupp - Nato nuclear planning group. Vad som sägs där meddelas inte utåt.
När Nato reviderade sin försvarsdoktrin vid toppmötet i Lissabon 2012 blev slutsatsen att "målet är att växla upp avskräckning som kärnan i det kollektiva försvaret och bidrag till säkerheten".
"Kärnvapen är en avgörande komponent för Natos övergripande försvarskapacitet och försvar vid sidan av konventionella militära styrkor".
Med kravet på kärnvapenavveckling utmanar den svenska regeringen just detta. Därmed också hela den konstruktion som bär upp försvarsalliansen. Det gör man inte obemärkt. Särskilt inte om man gör anspråk på ett fortsatt nära partnerskap med inkluderade förmåner.
Även bilateralt med USA är kärnvapenfrågan fortsatt komplicerad, oaktat att regeringen nu köper amerikanska Patriotrobotar framför konkurrerande luftvärnssystem för uppåt 30 miljarder kronor.
Trumpadministrationen siktar på att investera stora summor i ökad kärnvapenkapacitet under en dryg tioårsperiod. Den som har uppdraget att genomföra det är James Mattis.
Samtidigt vill den svenska regeringen förbjuda världens kärnvapen. Ekvationen går inte ihop oavsett utredningar och svarsbrev.
Arkitekten bakom det svenska agerandet är utrikesminister Margot Wallström. Det är också resultatet av en tvärvändning. I april 2015 talade Wallström på Utrikespolitiska institutet på temat nedrustning:
"Ska total kärnvapennedrustning kunna äga rum måste kärnvapenstaterna engageras".
I fallet med FN-konventionen är det tvärtom: Inga kärnvapenstater har deltagit i processen. Detsamma gäller Nato- och EU-länderna runt Östersjön och medlemmar i diskussionsforum som Nordefco och Norra Gruppen.