M Asylsystemet får inte präglas av godtycke - Regeringen spelar högt och riskerar att urholka asylrätten. Sverige behöver en långsiktig och hållbar migrationspolitik där varje människas behov av skydd ska vara det avgörande, skriver Tobias Billström (M) och Johan Forssell (M).
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har presenterat ett regeringsförslag om särlagstiftning för asylsökande som vid beslutstillfället uppgett att de var minderåriga. Det är en föreslagen ordning som undergräver såväl asylrätten som rättssäkerheten och likabehandlingen i asylprocessen. Den grundläggande principen om att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej överges. Det är inte längre skyddsbehov som ska styra, utan för asylrätten helt främmande faktorer som den asylsökandes vilja att studera på gymnasiet.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Regeringens förslag innebär att den som saknar asylskäl och fått ett utvisningsbeslut nu kan få möjlighet att stanna i Sverige för att studera på gymnasiet. Möjligheten ges till den som registrerades som barn vid ankomst till Sverige och har väntat 15 månader eller längre på beslut från Migrationsverket. Personen ska studera eller ha studerat och ha för avsikt att fortsätta med studier på gymnasial nivå.
Går vi tillbaka ett år i tiden stod regeringen inför en snarlik situation. Miljöpartiet pressade regeringen att införa det så kallade gymnasieundantaget i den tillfälliga asyllagstiftningen. Bestämmelserna ger en person som redan har ett tillfälligt uppehållstillstånd en möjlighet till förlängning för att studera på gymnasiet. "Vi behöver ge dem större trygghet för att de ska klara skolan", hette det den gången.
Kritiken från tunga remissinstanser var mycket omfattande. Lagrådet varnade för godtycke och att en "kaotisk situation" skulle kunna uppstå. Migrationsverket ansåg att svårigheterna att tillämpa lagen skulle kunna påverka rättssäkerheten. Kammarrätten i Stockholm, dit Migrationsöverdomstolen hör, avstyrkte förslaget helt och hållet. Det hindrade inte regeringen från att gå fram med förslaget. Ett år senare återkommer Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu med ännu ett rättsosäkert förslag. Personer utan skyddsskäl och med utvisningsbeslut ska få möjlighet till uppehållstillstånd med stöd av gymnasieundantaget.
Backar vi bandet ytterligare ser vi att det inte är första gången MP pressar S i denna riktning. År 2005 hotade Miljöpartiet med att fälla den socialdemokratiska regeringens budget om inte de som fått avslag på sina asylansökningar fick en ny prövning. Då motiverades det med att de nyinrättade migrationsdomstolarna skulle få ett rent bord. Lagrådet sågade regeringens bristfälliga lagförslag och konstaterade att det inte var rättssäkert.
2017 låter det precis likadant som för tolv år sedan. Denna gång används utbildning och långa handläggningstider som hävstång. Tidigare var skälet att människor levde utan tillstånd. Det mesta talar för att ännu ett bristfälligt förslag kommer att arbetas fram i regeringskansliet och underkännas av Lagrådet. Ytterst är detta allvarligt inte minst för den bristande rättssäkerhet det innebär.
Sverige ska inte stifta lagar som inte är rättssäkra och som inte bygger på individens skyddsbehov. Vårt asylsystem ska inte bygga på eftergifter i politiska konflikter, utan i stället präglas av rättssäkerhet och förutsägbarhet där ett nej är ett nej och ett ja är ett ja. Det handlar också om en rättvis process där alla kan förvänta sig att behandlas lika. Har en person skyddsskäl är huvudregeln att den personen får stanna i Sverige. Får en person avslag på sin asylansökan ska denne återvända till sitt hemland. Det är grunden för en reglerad invandring. Utan denna ordning riskerar Sverige att återgå till en långsiktigt ohållbar migrationspolitik som präglas av både ryckighet och godtycke.
Vi ser att allt fler människor som fått avslag väljer att inte återvända. På fem år beräknar Migrationsverket att överlämna över 60 000 utvisningsärenden till Polisen. Ett omfattande skuggsamhälle, präglat av social utsatthet, riskerar att permanentas i Sverige. I stället bör återvändandearbetet prioriteras och förstärkas. Det innebär bland annat fler inre utlänningskontroller, fler förvarsplatser hos Migrationsverket och att kommuner inte ska kunna ge annat än kortvarig hjälp till människor som vistas olagligt i Sverige.
Genom regeringens förslag riskerar Sverige bli ett mer attraktivt land att söka sig till. Samtidigt finns risken att det skapar falska förhoppningar om att alla får stanna här, oavsett skyddsskäl. Genom att ge uppehållstillstånd för studier flyttar regeringen dessutom bedömningarna av asylärenden från Migrationsverket och domstolarna till klassrummen och i sista hand lärarna. Närvarorapportering och betygssättning, inte individens skyddsskäl, kan fälla avgörandet om uppehållstillstånd eller utvisning. Därtill innehåller regeringens överenskommelse stora oklarheter vad gäller omfattningen av förslaget. Ledande företrädare för S och MP har inte kunnat ge några svar på frågor om förslagets kostnader eller hur många människor det skulle omfatta.
gruppledare och fd migrationsminister
migrationspolitisk talesperson