Vrålet från tomma stolen ekar högst - Theresa Mays tomma stol på EU-toppmötet i Slovakien är en plågsam påminnelse om att EU förlorat medborgarnas förtroende. På mötet ska EU:s 27 övriga stats- och regeringschefer försöka hitta ett sätt att vinna det tillbaka.
BRATISLAVA, SLOVAKIEN. "Aldrig förr har gemenskapen varit så dålig mellan våra medlemsländer, och aldrig har områdena som de verkar kunna samarbeta kring varit så få. Aldrig förr har regeringarna varit så försvagade av populistiska krafter, och förlamade av rädslan att inte bli omvalda i nästa val".
Så dystert lät det när EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll sitt stora linjetal till unionens medborgare i veckan. Han beklagade att varje regering i dag vänder sig inåt, mot sina egna väljare, i stället för att enas omkring en gemensam vision för hela kontinenten.
- Vi kan inte lösa våra problem med ännu ett tal. Eller ännu ett toppmöte, suckade Juncker.
Men det blir ännu ett toppmöte. Fredagens möte i Bratislava ska vara en gigantiskt brainstormingsträff om EU:s framtid. Inga formella beslut ska fattas och deltagarna ska få spelrum att spåna fritt, högt och lågt. Här ska EU:s stats- och regeringschefer försöka bygga nya broar till varandra och, framför allt, till unionens 500 miljoner medborgare.
Alla utom en. Storbritanniens premiärminister Theresa May är inte bjuden till Slovakien. Ändå är det kanske vrålet i tystnaden från hennes tomma stol som kommer att eka högst i den slovakiska huvudstaden.
Varför britterna vill lämna EU, och varför det verkar som om många invånare i andra EU-länder också verkar vilja göra det, är frågan som de andra 27 stats- och regeringscheferna ska vrida och vända på.
Mötesledare i den slovakiska huvudstaden är EU-rådets permanenta ordförande, Donald Tusk.
I sin inbjudan till de 27 huvudstäderna koncentrerar sig polacken på tre uppgifter för EU som, om de kan genomföras, skulle ge medborgarna förtroendet för EU åter:
1. Hantera flyktingkrisen genom att förstärka gränskontrollerna längs med EU:s yttre gränser.
2. Öka samarbetet kring intern och extern säkerhet för att bekämpa terrorn.
3. Och, mer vagt, sätta fart på kontinentens fortsatt tröga ekonomi.
Donald Tusk skriver att fjolårets migrationskris var droppen som fick bägaren att svämma över, och européerna att vända sig mot EU.
"Förra årets kaos vid våra gränser, med nya bilder varje dag på hundratusentals människor som rörde sig okontrollerat över vår kontinent, gjorde att många européer kände sig hotade. De fick vänta för länge på åtgärder för att få situationen under kontroll igen; som att man stängde rutten på Västra Balkan och EU:s flyktingavtal med Turkiet, skriver Tusk.
"Bratislava måste bli vändpunkten för hur vi skyddar unionens yttre gränser", skriver Tusk.
Inför toppmötet har inte bara Donald Tusk utan också den tyska förbundskanslern Angela Merkel och, redan i somras, den franske presidenten François Hollande, rest som skottspolar mellan Europas olika huvudstäder för att sondera terrängen om hur man ska gå vidare med EU-projektet.
Som alltid i EU-sammanhang kan man redan se två grupperingar utkristallisera sig.
De som menar att EU:s enda räddning är mer och djupare samarbete, eller "mer EU", som det heter på Brysselspråk. Dessa länder försvarar till exempel uppgörelsen om att solidariskt dela upp totalt 160 000 asylansökande mellan EU-länderna.
Den andra gruppen vill att nationalstaterna tar tillbaka makt från Bryssel. De fyra, så kallade Visegradsländerna - Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern - vill absolut inte låta de andra EU-länderna eller institutionerna i Bryssel lägga sig i deras flyktingpolitik, till exempel. Och om man ska tro Donald Tusk, så är det med flyktingkrisen som EU:s framtida existens står och faller.
Frankrike och Tyskland: försvarssamarbete
Frankrike och Tyskland har tillsammans lagt fram ett förslag om ett gemensamt EU-militärhögkvarter med en egen budget och egen "strategisk" utrustning, som kan koordinera och styra militära uppdrag som EU-länderna gemensamt tar sig an i exempelvis Afrika och Mellanöstern.
Detta skulle vara första steget mot skapandet av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för hela EU. I förslagstexten finns ett medgivande om att tidpunkten för förslaget kan verka märklig - efter brexitomröstningen, och mitt i en diskussion om huruvida det är klokt att föreslå ännu mer djupgående EU-samarbete. Men Frankrike och Tyskland insisterar ändå på att den europeiska försvarsindustrin måste bli mer effektiv och att EU-ländernas militära uppdrag i världen måste vara bättre synkade.
Visegradländerna: mindre makt åt EU
De fyra Visegradländerna - Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern - vill presentera ett nytt "recept" för EU. Polens premiärminister Beata Szydlo sade på ett möte i Warszawa att EU-ländernas regeringar måste ha mer makt, och institutionerna i Bryssel mindre makt. "Vi måste stärka den nationella kontrollen över EU:s beslutsprocess. De nationella parlamenten måste ha slutord om alla förändringar som EU föreslår", sade Szydlo.
Szydlo och hennes samarbetsländer vill inte att EU lägger sig i enskilda länders flyktingpolitik eller tvingar dem att ta emot asylsökande.
Ett europeiskt ESTA
En fråga som blir stor på mötet är mer informationsutbyte och samarbete mellan EU-ländernas polis- och underrättelsetjänster, och mer rigorösa kontroller av alla som vill passera de yttre gränserna. Det handlar om att spåra terrorister - men kanske även turkar. På bordet ligger en plan om att alla som reser in i EU på nätet ska fylla i ett formulär likt det som turister till USA avkrävs (ESTA-formulär). Förslaget kan syfta till att möta Turkiet halvvägs: Regeringen i Ankara kräver att turkiska resenärer slipper söka visum för att resa till EU, mot att Turkiet stoppar flyktingar från att resa till EU. Med ett "europeiskt ESTA" kan man ha kontroll över även besökare utan visum.