Bagdaddådet tecken på att IS drömmar spricker - Bombdådet i Bagdad förra söndagen dödade nära 300 människor och var det värsta i Irak sedan 2003. Attacken skiljer sig från tidigare dåd i Bagdad. Det var en massiv hämnd och kan ses som ett tecken på dödsryckningar hos terrorgruppen Islamiska staten. Men när drömmen om kalifatet spricker kan jihadisterna skifta strategi - till globalt gerillakrig.
GENÈVE Efter knappt en vecka kom hämnden. Just när solen dalade och fastan skulle brytas i den sammetslena Bagdad-natten. Gatorna i Karradakvarteret var proppfulla med familjer som längtade efter kvällssvalka efter dagens hetta. Matbutikerna lockade med läckerheter, och upprymda barn sprang mellan stånden. En stund av livfull förväntan inför kvällens festligheter.
Då exploderade lastbilen fullastad med sprängämnen. Den hade ställts strategiskt på en gata mitt i shoppingområdet för att döda så många som möjligt som handlade eller satt på restaurangerna i slutet på fastemånaden ramadan. Särskilt kvinnor och barn skulle dö.
Explosionen stötte en gigantisk eldboll rakt in i affärskomplexen. På några sekunder förvandlades de till eldhav där dussintals hjälplösa människor brändes inne. Värst drabbat var ett trevåningskomplex med butiker och kaféer där människor firade årets skolavslutning. Hela familjer utraderades.
Totalt dödades 281 människor och mångdubbelt fler skadades i detta värsta självmordsdåd i Irak sedan den amerikanskledda invasionen 2003. En masslakt. Terrorgruppen Islamiska staten tog omedelbart på sig dådet.
Det tog flera dagar innan alla offer kunde grävas fram ur de utbrända spillrorna och identifieras. Bagdad var paralyserat av chock och ilskan massiv över att dådet inte kunnat förhindras av säkerhetstjänsten. Visserligen är irakierna sorgligt vana vid bombdåd och självmordsattacker. Var och varannan dag sker en attack med döda och skadade.
Men söndagens slakt var inte vilket självmordsdåd som helst. Det var inte Bagdadbornas terror-as-usual. Det var en gruvlig och välplanerad hämnd samt tecken på dödsryckningar från ett militärt pressat Islamiska staten.
Det hade knappt gått en vecka sedan irakiska styrkor och shiamiliser med hjälp av amerikanskt flygunderstöd befriade al-Falluja, som IS hållit i ett järngrepp sedan januari 2014. Återtagandet var en symboliskt viktig seger för irakiska regeringen - och ett svidande nederlag för IS. Det var från al-Falluja terrorgruppen drömt om storoffensiv mot Bagdad 69 kilometer bort. Förlusten gjorde de sunniextremistiska jihadisterna rasande och hämndlystna. Massakern mot barnfamiljer i Bagdadnatten i ramadans sista skälvande stund blev vendettan.
Förlusten av al-Falluja är mer än ett militärt nederlag för IS. Det blev ytterligare en spik i kistan för organisationens militärpolitiska ambitioner och planer på ett kalifat som sträcker sig över Irak och Syrien. Av de 126 nyckelplatser som IS kontrollerat som mest, har de förlorat nästan hälften sedan 2014.
Jihadisterna har nu drivits ut ur fem större städer; al-Falluja, al-Ramadi, Abu Ghraib, Tikrit och Baquba. De har även mist kontrollen över viktiga oljetillgångar. Från att ha varit på offensiven är gruppen på defensiven, och kan vara på väg att vittra sönder på slagfältet. Sett i det perspektivet kan dådet i Bagdad tolkas som jihadistiska dödsryckningar, där terroristerna slår blint från desperat underläge.
Men fortfarande återstår flera viktiga slag i kampen mot IS. Framför allt måste jihadistgruppens "huvudstäder" i Irak och Syrien återtas, Mosul respektive Raqqa. Närmast väntar en offensiv mot Mosul av irakiska styrkor, shiamilis och kurdiska styrkor med hjälp av amerikanskt bombflyg. Det befaras bli en blodig historia med massmord, förödelse och flyktingkaos. Den irakiska armén beskrivs dock fortfarande som skral för uppgiften med förlegade Sovjetvapen och undermålig militär träning, och dessutom hindrar sommarhettan effektivt krigande. Slaget om Mosul lär sannolikt dröja till framåt september.
Fast återtagna nyckelorter betyder inte slutet på terrorn. Även om Islamiska staten förlorar kriget om städerna och drömmen om kalifatet går upp i bombrök, är kampen mot jihadisterna inte över. Det gäller också att besegra själva rörelsen och det extremistiska tänkandet som har sin grogrund i sekteristiska motsättningar mellan sunnimuslimer och shiamuslimer. Det kan vara tuffare än att slå ut fienden på slagfältet.
Från att ha varit en terrorgrupp med storstilade kalifatplaner kan IS därmed utvecklas till en jihadistisk terrorrörelse som ägnar sig åt globalt gerillakrig. Ju mer de pressas på slagfältet desto fler hämndaktioner kan vänta i omvärlden. IS har terroristceller runtom i världen som är beredda att aktiveras. Nyligen visade några av dem hänsynslös brutalitet i Istanbul och Dhaka. Nästa gång kan måltavlan vara Ankara, Paris, Los Angeles, Bangkok eller Stockholm.
Irak har präglats av kaos och våld ända sedan en USA-ledd styrka invaderade landet 2003, i strid med ett FN-beslut, och diktatorn Saddam Hussein störtades. Konflikten har fortsatt efter de utländska truppernas tillbakadragande, med USA som sista land 2011.
I stället för att bli ett enat land har Irak splittrats i tre delar med en ökande sekteristisk konflikt mellan shiamuslimer och sunnimuslimer samt kurderna i norr.
Många sunnimuslimer har känt sig marginaliserade under Iraks shialedda regering. Det har utnyttjats av den sunniextremististiska terrorgruppen Islamiska staten som använt missnöjet för sin framväxt.
Konflikten i Irak har lett till regelbundna terrordåd de senaste 13 åren. Under de senaste tio åren har fem större dåd dödat över 3 000 människor i Irak. I vissa fall har det handlat om regelrätta blodbad som i juni 2014 då 1700 irakiska militärer dödades, eller i augusti 2007 då självmordsbombare dödade över 500 yazidier i norra Irak. I båda fallen låg terrorgruppen Islamiska staten bakom dåden.