Barnkonventionen bör inte stå över svensk lag - Med en förväntad inkorporering av barnkonventionen i svensk lagstiftning skulle frågan om vem som har rätt till vad komma att avgöras i domstol i stället för genom politiska beslut. Det skriver Helena Rivière och Johan Vamstad.
Riksdagen förväntas fatta beslut om att inkorporera barnkonventionen i svensk lag den 13 juni. Varför det? Vi är inte precis ett land där barn sätts på undantag. Barn har det trots allt bra här i jämförelse med många andra delar av världen.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har en barnombudsman sedan länge med ett starkt nationellt mandat att samordna och implementera barnkonventionen i alla statliga, regionala och kommunala myndigheter. Barnkonventionen är införlivad i den offentliga förvaltningen. Dess ställning är starkare i Sverige än i många andra länder trots att vi inte har gjort lag av den.
Arbetet med barns rättigheter får en strikt juridisk prägel om barnkonventionen inkorporeras i svensk lag och staten fullt ut ska garantera rättigheter för barn till asylsökande och ensamkommande barn. Det blir juristernas sak att verkställa rättigheterna som kommer att åberopas i utvisningsärenden. Perspektivet kommer att förskjutas från det asylrättsliga till det barnrättsliga.
Barnkonventionen är ett internationellt åtagande som reglerar saker som rätten att få komma till tals, rätten till utbildning, rätten till skydd och allt annat som är statens ansvar att upprätthålla. Den är också ett ekonomiskt åtagande eftersom den kräver att staten garanterar barnets intressen genom maximal användning av sina resurser. Med en inkorporering skulle frågan om vem som har rätt till vad komma att avgöras i domstol i stället för genom politiska beslut.
I så fall får barn som saknar uppehållstillstånd inte diskrimineras. Staten ska göra sitt yttersta för att alla barn som uppehåller sig i landet ska garanteras samma grundläggande välfärd. Utvisning av föräldrar kan stoppas med hänvisning till konventionens artikel tre om barnets bästa. Artikel tio om familjeåterförening kan också tillämpas för barnets bästa.
Barnkonventionen är tillämplig i svensk lag redan som den är. Att inkorporera den i svensk lag skulle få den att stå över nationell lagstiftning. Ett argument för inkorporering skulle vara att barnets rättigheter får en starkare formell ställning. De som driver den tesen är stora organisationer som Röda korset och Rädda barnen. De förlitar sig allt mindre på medlemmar och allt mer på professionella administratörer, kommunikatörer och jurister. Advokatsamfundet ivrar också starkt för att göra lag av konventionen.
Men principen om "barnets bästa" är erkänt oprecis. Kontrollen över rättsskipningen skulle komma att vila tungt hos FN:s barnrättskommitté, "ett internationellt kvasijuridiskt organ" enligt en dansk rapport mot inkorporering. Inflytandet över barn- och familjepolitiken skulle hamna hos en organisation som saknar demokratiskt mandat. Och barnen skulle ges en särställning i rättighetssammanhang som innebär att deras rätt står över vuxnas.
Helena Rivière
fri skribent
Johan Vamstad
docent i statsvetenskap vid Ersta Sköndal Högskola