Boverket Ja till stora kvarter med baracker - Det kan bli nära nog fritt fram för kommunerna att bygga modulhus och bostadsbaracker i strid mot gällande detaljplan. Boverket säger i ett remissvar ja till betydligt lägre standard än idag.
Boverket stödjer regeringens förslag att ta bort en rad laghinder för modulhus och baracker, något som stoppat flyktingkvarter när grannar överklagat.
- Lagen blir tidsbegränsad och ska gälla 2017-2023. Det gör att vi sammantaget ser att det är möjligt att genomföra den här lagstiftningen, säger Boverkets jurist Karl Evald som sammanställt Boverkets tunga remissvar till regeringen.
Boverket tar inte upp det faktum att snabba modulhus är en het potatis på många håll, bland annat i storstädernas villaområden. Men klart är att kommunerna blir friare.
- Ett exempel är att omfattande grundläggningsarbeten i dag är ett tecken på att bygglovet inte ska vara tillfälligt. Men det nya förslaget öppnar för mer markarbeten, säger Karl Evald.
Därmed blir det lätt för kommuner som Göteborg och Stockholm att sätta upp modulhus och baracker som får stå i 15 år.
- Ja, men det blir främst studenter och gruppen av flyktingar som fått uppehållstillstånd som kommer att efterfråga de här bostäderna. Finns ett sådant behov i kommunen, blir det sannolikt modulhus, säger Karl Evald.
Enligt förslaget slopas dagens krav på utformning och tillgänglighet av flyttbara bostäder, något som Boverket inte är helt bekvämt med. Man ser en risk att aktörer som annars hade byggt enligt nuvarande regler, kommer att styra om sina projekt till en mycket låg standard. Klart är att man internt hos Boverket har diskuterat risken för ett andra klassens bostadsbestånd i Sverige.
- Det är en politisk fråga om man accepterar lägre standard eller ser det som oacceptabelt. Så vi tar inte upp det. Visst blir det väldigt låg standard, med bostäder som inte är tillgängliga för alla, säger Karl Evald.
Förslaget syftar förstås till att underlätta för kommunerna att hantera bostadsbristen, men Boverket noterar att tillfälliga regler kan slå tillbaka ekonomiskt när boende i framtiden blir sjuka eller rörelsehindrade. "Det kan det bli fråga om anpassningsåtgärder som är relativt dyra, som trapphiss, breddning av dörrar och dörröppnare", skriver verket. Man förutser också att många baracker och moduler inte kan återanvändas på nya platser efter 15 år, så som de ekonomiska kalkylerna ofta förutsätter. Skälet är att dagens hårdare miniregler åter är styrande när den tillfälliga lagen upphör.
Den springande punkten när Plan- och bygglagen ska luckras upp, är att de bostäder som omfattas måste vara flyttbara till en rimlig kostnad. Men Boverket vill att regeringen förtydligar flyttbarhetskravet, eftersom praktiskt taget alla byggnader kan flyttas - se bara på Kiruna.
Möjligen är förslaget inte riktigt så tillfälligt som Boverket lyfter fram. I ett annat remissvar från Länsstyrelsen i Skåne, framhålls att övergångsregler gör att "det kommer att beviljas tidsbegränsade lov för flyttbara byggnader med stöd av den nya paragrafen ända fram till år 2038".
Remissrundan pågår till 31 december, varefter regeringen väntas lägga en proposition om ny lag som träder i kraft 1 juli 2017.
Enligt nuvarande lag ska inte tillfälliga bygglov ges för att lösa permanenta behov. Man får heller inte göra stora markarbeten för byggen som bara ska stå i max 15 år. Men detta är alltså på väg att ändras, om förslaget passerar riksdagen i vår.
Kommunerna ligger redan i startgroparna. Till exempel har Stockholms stads omstridda planer på modulkvarter i en våtmark i Bromma fått ny kraft sedan länsstyrelsen inte längre ser skäl för inhibition.