Sovjets motiv till sänkningen förbryllar - Idag är det exakt 75 år sedan det svenska passagerarfartyget S/S Hansa torpederades och sjönk. Vid sidan av Estonia är sjökatastrofen som krävde 84 liv den största inhemska i modern tid. Men vem låg egentligen bakom?
Historieprofessor Dick Harrison besvarar varje dag SvD-läsarnas spörsmål om små och stora historiska händelser och fenomen.
Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Idag är det exakt 75 år sedan en av de värsta katastroferna för den moderna svenska sjöfarten ägde rum. Vid sidan av M/S Estonia-tragedin den 28 september 1994, som var ännu värre, står katastrofen i en klass för sig i vår 1900-talshistoria. Likväl är det antagligen få svenskar som har hört talas om händelsen.
På morgonen den 24 november 1944 var passagerarfartyget S/S Hansa på väg från Nynäshamn mot Visby. Enligt planen skulle den gotländska hamnen anlöpas vid halv åttatiden, men inget skepp kom. Flera timmar gick och folk i Visby blev allt oroligare. Till råga på allt fungerade inte radiokontakten. Var fanns S/S Hansa? Tio minuter över 12 kom äntligen en ledtråd - men en olycksbådande sådan.
Från ett flygplan upptäcktes en flotte med två personer. Den befann sig omkring 44 kilometer norr om Visby. Vid halvtvåtiden kunde männen på flotten, Arne Mohlin och Arne Thuresson, räddas av besättningen på minsveparen Landsort. De var de enda överlevande från S/S Hansa. Övriga 84 hade följt med båten i djupet. Många av de döda var militärer, men här fanns även barn; den yngsta var en sexårig flicka. Båtens exakta läge var okänt ända till 1988, då vraket påträffades.
Tragedin blev snart det stora samtalsämnet på Gotland. Alla offentliga tillställningar på kvällen ställdes in och en minnesstund hölls i Visby domkyrka, följt av en minnesgudstjänst med tusentals deltagare den 27 november. Sex år senare placerades en minnestavla i domkyrkan, försedd med namnen på de omkomna.
Men varför dog de? Hur hade båten kunnat sjunka? Vittnena hade berättat att en explosion hörts innan båten började sjunka. Hade S/S Hansa gått på en mina? Andra världskriget pågick och många farleder var minerade. Men inte gällde väl det den ordinarie rutten mellan Nynäshamn och Visby? Knappast. I december tillsattes en utredningskommission som gick igenom varje tänkbar förlisningsorsak, med utgångspunkt i de 1 300 vrakdelar som hade bärgats.
Kunde S/S Hansa ha drabbats av en explosion i lasten? Båten hade forslat omkring 2 500 kg nitrolit, ett sprängämne som under normala omständigheter inte fick fraktas i större mängder än 500 kg. Men utredningens ledamöter skakade på huvudet. Nitroliten kunde inte ha orsakat förlisningen. Vad man däremot kunde slå fast var att explosionen hade ägt rum en meter under vattenlinjen, på babord sida mellan kommandobryggan och förmasten. Det i särklass mest sannolika var att S/S Hansa hade träffats av en torped. Inalles 106 splitterbitar påträffades, vilket räckte för att leda hypotesen i bevis.
Frågan återstod vilken nationalitet den skyldiga ubåten hade. Den var knappast finsk eller svensk. Tyska ubåtar brukade hålla till i södra och sydöstra Östersjön. Var den alltså rysk? Det var mest sannolikt, men ingen visste, och att peka ett anklagande finger mot Stalins supermakt var föga tillrådligt under kalla krigets dagar. Först efter två decennier menade sig den tyske forskaren Jürgen Rohwer kunna slå fast att Sovjetunionen bar ansvaret och att ubåten K-51 sannolikt hade avfyrat torpeden. Rohwers slutsatser publicerades i februari 1964. Senare forskning har justerat bilden något. År 1992 pekades istället kapten Sergej Sergejevitj Mogilevskij på ubåten L-21 ut som skyldig, detta sedan den ryska generalstaben delgett svenska journalister kopior av ubåtens däcksloggbok och krigsdagbok samt fartygschefens expeditionsrapport.
Vilket motiv kan kaptenen ha haft? Magnus Ullman spekulerar om saken i den senaste utvärderingen av Hansakatastrofen, i boken "Från Ivan den förskräcklige till Putin den förskräcklige" (2017). Ville ryssarna sända en varning till svenskarna att inte ta emot flyktingar från Baltikum, vilka nu i tusental strömmade över Östersjön i takt med att Röda armén ryckte västerut? Många flyktingar hamnade först på Gotland och fördes sedan vidare till svenska fastlandet på just sådana båtar som S/S Hansa. Eller gjorde kaptenen ett misstag och trodde att han siktade på ett annat fartyg? Det är föga troligt - S/S Hansa hade upplysta nationalitetsbeteckningar och fartygsnamn. Kanske ville kaptenen kompensera för en dålig insats i jakten på tyskar i södra Östersjön? Ingen vet. Sergej Sergejevitj Mogilevskij tog med sig gåtans lösning i graven.
Har de ansvariga någonsin erkänt och bett om ursäkt för torpederingen av S/S Hansa? Svaret är nej, och detta är lättförklarat. Den svenska regeringen har nämligen aldrig protesterat mot sänkningen, varken inför Sovjetunionen eller dagens Ryssland.