Ekonomiska sanktioner kan bita på militären - Gripandet av Aung San Suu Kyi och det militära övertagandet av makten i Myanmar chockerar omvärlden. På senare år har västerländska företag etablerat sig i det tidigare slutna landet, men militärkuppen pekar på riskerna att handla med instabila länder, säger Myanmarkännaren Axel Kronholm.
BRYSSEL. Efter att militär och polis gripit premiärministern Aung San Suu Kyi och en rad andra civila ledare i huvudstaden Naypyidaw tidigt på måndagsmorgonen har omvärldens fördömanden haglat.
FN:s sändebud för Myanmar, Tom Andrews, skrev på Twitter att många hade fruktat att det som nu skett skulle ske, och att gripandena var upprörande.
USA:s nya utrikesminister Anthony Blinken skrev i ett pressutskick: "USA står bakom folket i Myanmar i deras strävan efter demokrati, fred, frihet och utveckling. Militären måste ta tillbaka dessa handlingar omedelbart".
Militären i Myanmar har meddelat att överbefälhavaren Min Aung Hlaing nu tagit över makten. Ett ettårigt undantagstillstånd är utlyst. Därefter ska militären överlämna makten till en ny regering, efter ett nyval, enligt uttalanden som gjorts på militärens egen nyhetskanal.
De militära ledarna påstår att det förekom fusk i valet i november, då Aung San Suu Kyis parti NLD vann stort, men har inte kunnat lägga fram några bevis.
Axel Kronholm är frilansjournalist med fokus på Myanmar. Han var under måndagen i kontakt med aktivister och andra delar av civilsamhället i Myanmar, och säger att de närmaste dagarna kan innebära ännu mer dramatik.
- Det är förstås svårt att spekulera i vad som kommer att hända just henne, hon är gripen tillsammans med flera andra politiker och aktivister. Jag har hört i dag från källor i Myanmar att militär och polis letar efter fler personer - de gömmer sig. Det skulle inte förvåna mig om militären gör fler gripanden under de närmaste dagarna, säger Axel Kronholm.
Vad vore det värsta som kan hända nu i Myanmar?
- Mardrömsscenariot vore en full tillbakagång till det slags militärstyre som landet hade i 50 år. Det var en fruktansvärd tid, och den vill ingen tillbaka till. De senaste 10 åren (då vissa demokratiska reformer har gjorts, red anm) har varit en förbättring. Myanmar har förstås inte demokratiserats fullt ut, men det har varit en markant förbättring, säger Kronholm. Han fortsätter:
- Ett bättre scenario vore att militärledarna snabbt utlyser nyval, som de har sagt, och att det sedan kan ske en fredlig överlämning av makten. Men det är svårt att se hur ett val som övervakas av militären skulle kunna vara mer "säkert" än det i november. Då var folkviljan tydlig: de vill ha Aung San Suu Kyi, och demokrati, säger journalisten och Myanmar-experten.
Gripandena i Naypyidaw skulle enligt Myanmarkännaren kunna utlösa stora demonstrationer. Militären har flera gånger tidigare gjort blodiga ingripanden mot demonstranter, som exempelvis under det som kommit att kallas för saffransrevolutionen 2007, då buddistiska munkar och nunnor tog täten för protester mot den då styrande militärjuntan.
Omvärlden hårda reaktioner kan kanske påverka Myanmars ledning, men då främst om man tar fram nåt slags sanktioner, säger Kronholm:
- Ekonomiska påtryckningar lär bita mer på militären än fördömanden. Det är det mest effektiva vapnet, säger Kronholm.
Men problemet med många sanktioner är att de kan drabba befolkningen, inte de styrande.
Kan man införa det straff som både EU och USA har infört mot flera ryska makthavare: att man förbjuder dem att resa in i väst?
- Den slags riktade sanktioner kan ha effekt: flera av de höga militärledarna har till exempel barn som läser på universitet i väst.
Militärkuppen sätter också fingret på riskerna att investera i politiskt instabila länder, enligt journalisten.
- Det finns många europeiska och svenska företag i Myanmar, som H&M och Scania. Det är svårt för dem att dra sig ur landet - och de skapar ju också jobb till många människor. Men det är en osäker situation: frågan är hur det kommer att funka att göra affärer med Myanmar nu.
Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.
Huvudstaden heter Naypyidaw. Fram till 2005 var landets största stad Rangoon huvudstad.
Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes. Konflikterna i delstaterna Shan och Kachin har pågått sedan 1948.
Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken är hon Myanmars egentliga civila ledare.
Militären har enligt författningen en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.
Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats skarpt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.
Våld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste åren lett till en intensiv flyktingvåg från framför allt delstaten Rakhine till Bangladesh. (TT)