Experterna De har EUs bästa asylmottagande - Magdalena Anderssons råder asylsökande att söka sig till andra EU-länder då möjligheten att få bostad, utbildning samt snabb handläggning i asylärendet kan vara bättre där. Men vilka andra länder menar hon?
SvD frågade ledande experter på ämnet och har listat deras förslag.
Det var i en en intervju till DN som finansminister Magdalena Andersson uttryckte skepsis mot den svenska förmågan att ta hand om asylansökande.
- De har större möjligheter om de söker sig till något annat land, sa hon till tidningen under fredagen.
Finansministerns uttalande väcker frågor - Vilka andra länder menar hon? Brukar inte Sverige toppa de flesta listor som en av de mer attraktiva EU-länderna bland asylsökande?
Statistiskt talat är svaret långt från enkelt, olika länder figurerar i toppen på listorna beroende på vad man avser med bästa land för asylsökande. Vinner det land med bäst mottagande under asylprocessen, eller är det vad som händer efter avslutad asylprocess som är det viktiga? Och hur mäter man integration?
För att bena ut siffrorna har SvD konsulterat några ledande experter inom migration i EU och valt dem prata om olika sätt att gradera EU:s länder.
Ett sätt att ta reda på vilket land som är bäst för asylsökande är att studera Migrant Integration Policy Index, eller MIPEX-indexet som det även kallas.
Indexet tas fram i samarbete med bland annat EU-komissionen och sammanför 169 aspekter av olika länders integrationspolicy. Senaste året indexet togs fram var 2014, då rankades Sverige som det bästa landet för asylsökande.
- Det är stor skillnad på vad man erbjuds som asylsökande i de olika länderna. Sveriges etableringsprogram är väldigt omfattande, säger Joakim Ruist, migrationsforskare på Göteborgs Universitet.
Sverige är dock tätt åtföljt av det något förvånande Portugal. Att landet har en högt rankad policy behöver dock inte vara någon garant för att situationen i verkligheten är bra för asylsökande.
- Portugal kanske har en bra policy men vad de asylsökande i första hand brukar intressera sig av är om de huvudtaget får stanna, säger Lisa Pelling, statsvetare och utredare på den partipolitiskt obundna tankesmedjan Arena idé.
Får då asylsökande stanna i landet eller inte? I det här avseendet går det att få fram hårdkokta siffror om man granskar statistik från Eurostat.
Den högsta totala graden av beviljande på asylansökan har Slovakien där 84 procent av alla som sökte om asyl beviljades. En siffra som går att jämföra med Sveriges 69,5 procent.
- Statistiken om detta bör tas med en nypa salt då olika flyktingar tenderar att söka sig till olika länder. Att ett land som Slovakien med jämförelsevis negativ attityd gentemot asylsökande skulle ha mest generös asylprocess i EU låter inte troligt. Siffran kan bero på typen av flyktingar som väljer att söka sig dit, säger Joakim Ruist.
Även här bör dock statistiken tas med försiktighet, beviljandegraden skiljer sig nämligen stort mellan olika nationaliteter i olika länder. Mycket riktigt visar eurostats siffror att Slovakien tog emot 250 ansökningar varav 210 beviljades medans Sverige tog emot strax under 100 000.
En av de faktorer som är viktigast att kolla på när man jämför de olika länderna är enligt Lisa Pelling att kolla på arbetslöshetsnivån samt den allmänna ekonomiska utvecklingen i respektive land.
- Sverige har EU:s största gap i mellan sysselsättningsgrad för invandrade och infödda svenskar. Men frågan är om det inte är mer talande att studera den totala sysselsättningsgraden, som är relativt hög också bland invandrade.
Dock saknas liknande statistik i många EU-länder. Lisa Pelling anser därav att det är mer relevant att jämföra den totala sysselsättningsgraden i olika länder i EU.
- Invandrade i Sverige har högre sysselsättningsgrad än infödda greker eller i födda kvinnor i Italien, till exempel. Vi är inte så dåliga på att integrera nya invånare i Sverige. Tvärtom, vi är bättre än de flesta andra EU-länder, säger hon.
Vad gäller total sysselsättningsgrad ligger nämligen Sverige över snittet på 6,9 procents total arbetslöshet. Dock är detta långt under Tjeckien som på 2,7 procent toppar denna lista.
Asylsökandes möjlighet att utbilda sig samt få bostad i landet var två faktorer som finansministern nämnde. Och nu börjar det blir snårigare i statistiken. Det är nämligen upp till länderna själva att föra statistik i sådana avseenden.
- Den mesta statistiken som finns gäller hur många som sökt sig till respektive land samt hur själva asylprocessen går till. Jämförbar statistik angående integration finns det inte så mycket av, säger Joakim Ruist.
Beträffande boendesituationen för nyanlända tycker dock Joakim Ruist att det tycks finnas en del brister.
- I Sverige diskuterar vi boendefrågan på ett sätt som inte görs i flera andra länder, det pekar ju på att detta faktiskt är ett problem här. Och det är klart att det problemet blir större ju större flyktinginvandringen är, säger Joakim Ruist.
Finns det då slutligen någon annan faktor som påverkar asylsökandes val av land?
- Flyktingar tenderar att söka sig till länder där det finns redan upptrampade stigar för nyanlända. Man vill omge sig med sina landsmän helt enkelt. Det har vi sett i Södertälje som blivit lite av ett europeiskt centrum för kristna från Mellanöstern. Då vet man att där finns både kyrkor och stödjande nätverk, säger Lisa Pelling avslutningsvis.
Sverige tog under 2015 emot över 50 000 asylsökande från Syrien, något som enligt denna logik skulle göra Sverige till ett bra alternativ för asylsökande från just Syrien.
Om man däremot kommer från Bahamas är det enligt samma princip inte hit man ska söka sig utan snarare till Italien, dit sökte sig nämligen de enda 5 asylsökande som enligt eurostat sökte asyl i EU under de senaste åren.