Goda råd till Sverige riskerar att bli dyra - Genom “lätt kontroll" av det fria skolvalet tror OECD att Sverige kan äta kakan och ha den kvar - alltså minska skolvalets segregerande effekter men behålla friheten. För att öka integrationen i svenska skolan föreslår organisationen att Sverige ska satsa på både ökade lärarlöner och bättre arbetsmiljö - goda råd som också riskerar att bli dyra.
Den stora flyktingvågen under 2015 har gjort att klassrum i skolor runt om i Sverige fyllts med elever från olika delar av världen, med olika bakgrund och förutsättningar. På begäran av förra regeringen har OECD analyserat segregationen i det svenska skolsystemet och sammanställt en rapport med 20 råd för att förbättra integrationen. Förslagen är indelade i fyra prioriterade områden:
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
• Underlätta för invandrare att välja skola
För att minska segregationen mellan olika skolor, som ökat sedan friskolereformen 1992, föreslår OECD en rad förändringar av det fria skolvalet. Organisationen framhåller att dagens system, där kötid är det enda kriteriet förutom syskonförtur, missgynnar invandrade elever.
Ett av råden är att införa “lätt kontrollerad valfrihet", genom kvoter som kan ge missgynnade elever möjlighet att gå före i skolköer. Det fordrar dock att “finansieringssystemet gör missgynnade elever mer attraktiva för högpresterande skolor", skriver OECD. Med andra ord ska det inte vara förknippat med ekonomisk förlust att ta emot socioekonomiskt utsatta elever.
• Stärk lärarna och deras kapacitet
Lärarlönelyftet, en satsning för att kunna höja de bästa lärarnas löner, har inte riktats mot skolor med stor andel socioekonomiskt missgynnade elever, konstaterar OECD.
För att satsningen ska bidra till ökad likvärdighet vill organisationen att kriterierna för lärarnas lönelyft ska ses över och att definitionen av missgynnade skolor ska breddas.
Men lönen är inte det enda, eller ens viktigaste, faktorn för många lärare. För att kunna rekrytera och hålla kvar lärare bör ökad lön kombineras med förbättrad arbetsmiljö. OECD menar att minskad undervisningstid, mer tid att förbereda sig och mer tid för att prata med andra lärare och föräldrar skulle hjälpa framför allt skolor med missgynnade elever att rekrytera och behålla lärare. Men OECD slänger in en brasklapp: “de finansiella kostnaderna kan bli betydande". Dessutom finns ett annat hinder - lärare växer inte på träd i Sverige. Fram till år 2031 behöver 187 000 lärare rekryteras, enligt SKL.
• Förbättra språkundervisningen
Gruppen som, av OECD, klumpas ihop som invandrade elever spretar inbördes åt alla håll. Bland unga som kommer till Sverige i gymnasieåldern finns analfabeter som inte har gått en dag i skolan tidigare, och andra som ligger på en nivå som motsvarar universitetet i det svenska skolsystemet.
Det krävs inte mycket fantasi för att förstå att deras behov i skolan ser olika ut. Sedan augusti förra året ska alla nyanlända från årskurs sju ha en individuell undervisningsplan. OECD vill att det utökas så att det gäller alla elever i grundskolan.
• Stärk förmågan att hantera mångfalden
En “mångfaldsmedveten" läroplan som förespråkar kritisk tänkande och utmanar fördomar finns med på OECD:s förslagslista. Man vill också se att skolledare fortbildas i att hantera mångfald.
Det sista fokusområdet kanske framstår som det flummigaste, eller åtminstone det minst konkreta. Men det är här organisationen tar ett större grepp på de utmaningar som Sveriges stora flyktingmottagande innebär, och vilka förändringar det kan komma att medföra för hela samhället. “Att skapa rättvisa, sammanhållande samhällen som främjar en ny tillväxtparadigm baserat på social likvärdighet kan inte ignorera vikten som attityd, inställning och perception har hos både nyanlända och infödda för skapandet av social inkludering och social sammanhållning". Fritt översatt från fikonspråket: skolan spelar den kanske viktigaste rollen för att Sverige ska bli ett lyckat mångfaldssamhälle.
Tf