Här står slaget i nästa val - De frågor som diskuteras två år före valet kommer att sätta dagordningen i valrörelsen. Det är en sanning som spinndoktorer och partistrateger lever efter.
När Centerpartiet och Socialdemokraterna under måndagen höll sina ekonomiska seminarier i Almedalen drogs därför tydliga konfliktlinjer upp. Lööf vill ha fler enkla jobb för unga och nyanlända, Löfven vill ha kvar den svenska modellen i orört skick. Egentligen är frågan större än de enkla jobben. Valet 2018 kommer sannolikt att handla om hur Sverige ska klara av att kombinera en välfärdsstat med invandring och öppen ekonomi.
Det är inte självklart hur vår välfärd och kunskapsintensiva arbetsmarknad ska anpassas för att klara en snabb befolkningsökning, särskilt då omkring hälften av de nyanlända i etableringsuppdraget saknar gymnasial utbildning. När de som förespråkar en generös flyktingpolitik pratar om solidaritet och god moral, men vägrar att nämna siffror och kostnader, gynnas enbart dem som vill stänga gränsen.
Därför är det uppfriskande att Centerpartiet ägnade sitt ekonomiskpolitiska seminarium åt att presentera förslag på hur nyanlända snabbare ska komma i arbete.
Centern kallar förslaget för "ingångsavdrag", och det innebär att arbetsgivaravgifterna tas bort för löneinkomster upp till 16 000 kronor i månaden under de två första åren på arbetsmarknaden. Detta påminner om Alliansregeringens ungdomsrabatt, men gäller alla som inte arbetat tidigare oavsett ålder - det vill säga nyanlända eller långtidsarbetslösa likväl som unga. Att avdraget har ett tak för löner över 16 000 kronor är motiverat, då det är för de enkla jobben som avdraget behövs bäst; Sverige har i dag lägst andel enkla arbeten i EU.
För arbetsgivaren betyder det att kostnaden för att anställa en oprövad förmåga minskar med 60 000 kronor om året - utan att det betyder mindre i lönekuvertet för den som anställs. Enligt den rapport som Centern låtit analysföretaget WSP ta fram skulle reformen ge cirka 45 000 nya jobb till en kostnad av 12 miljarder kronor.
En timme senare och några kvarter bort höll så Socialdemokraterna sitt ekonomiskpolitiska seminarium. Magdalena Andersson hyllade den svenska modellen, men erkände att befolkningsökningen innebär svårigheter. Men några reformer för snabbare integration på arbetsmarknaden hade inte finansministern med sig till Visby. Hennes lösning var att "storsatsa på skolan" och att dela vinsterna från globaliseringen jämnare. Stefan Löfven är tydligare: "den svenska modellen bygger på en ordnad och reglerad invandring där asylsökande fördelas rättvist i EU" citeras han på Socialdemokraternas hemsida. Med andra ord är det invandringen som ska strypas, inte arbetsmarknaden som ska reformeras.
"Fattiglöner!" fnös Stefan Löfven vid LO-kongressen i juni om lägre ingångslöner. Men Centerpartiets rapport visar att om en 10 procent lägre ingångslön kan leda till att en nyanländ får jobb tre år tidigare än i dag, skulle dennes inkomst under de tio första åren öka med 42 procent. Fattiglöner är det alltså knappast tal om.
Kommer nyanlända snabbt i arbete och betalar skatt, lättar också kommunernas börda. Det är en förutsättning för den generösa invandringspolitik som Centerpartiet vill se.
Valet 2018 står inte mellan höga eller låga ingångslöner. Valet står mellan bidragsberoende eller självförsörjning. Centerns förslag är åtminstone värt att studera närmare - även om drygt 266 000 kronor per nytt arbetstillfälle är mycket. Men vad kostar inte ett växande utanförskap, såväl samhällsekonomiskt som mänskligt?