Hotade fritidspolitiker saknar skydd och stöd - Lokalpolitiker är mer sårbara för hot än riksdagspolitiker, något som framkom i en utredning redan för tio år sedan. Det borde ha hänt mer, menar Agneta Blom, statsvetare och kommunpolitiker i Örebro.
- Det senaste halvåret har hoten eskalerat, säger Roger Fredriksson (M), kommunalråd i Ronneby.
Säkerhetspolisen ansvarar för att skydda de som ingår i centrala statsledningen, kungahuset, regeringen och riksdagen. Men politiker i kommunerna och landstinget räknas juridiskt sett som privatpersoner och har som förtroendevalda inte utökat skydd.
- I kommunerna kan säkerheten variera för förtroendevalda. Inom centrala statsledningen är säkerhetspolisen mer erfaren. I kommunerna kan det skilja sig mycket, säkerheten i Stockholms stad är en annan än i Åmål kommun. Samtidigt berör kommunpolitikers beslut många människor, de är också mer kända på orten jämfört med riksdagspolitiker. Det kan göra dem mer sårbara, säger Agneta Blom.
Hon är statsvetare vid Örebro universitet, var sekreterare för Nationella kommittén om hot mot förtroendevalda under 2000-talet och är nu socialdemokratisk politiker i Örebro.
- Det har hänt för lite. Efter vår utredning har vi genomfört flera utbildningar och SKL jobbar mycket med frågan, men det borde ha hänt mer.
Framför allt borde straffet skärpas för hot mot politiker, de ska räknas som myndighetsutövare och inte privatpersoner, menar Blom.
En tidig morgon i maj, samma kväll som kommunfullmäktige i Ronneby skulle ta beslut om en handlingsplan mot våldsbejakande extremism, stod en kartong med ett bombliknande föremål vid stadshusets entré.
Budskapet riktades mot kommunens flyktingmottagande, berättar Roger Fredriksson. Tejpen runt lådan var märkt med "Nordfront", namnet på nazistiska Svenska motståndsrörelsens hemsida, men organisationen förnekar inblandning.
- Det är viktigt att politiker ska våga fatta beslut i en demokratisk församling utan att vara rädda, säger Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Ronneby, till SvD.
Han har själv blivit mer vaksam på personer som rör sig runt hans hem.
- Varje morgon tittar jag under bilen, så det inte sitter någon attrapp där, säger Roger Fredriksson.
Nordfront hängde även upp en vepa under nationaldagsfirandet där flera politiker pekades ut som "folkförrädare", berättar han. Det som förvånar honom är att allmänhetens reaktioner inte är så starka när det gäller hotet från Nordfront.
- Hade det varit islamister skulle det varit ramaskri. Det kan visserligen bero på rädsla, men jag vet inte.
Säkerheten för tjänstemän ingår i kommunens arbetsgivaransvar men inte för politiker. Det finns ingen paragraf som reglerar kommunens ansvar för förtroendevaldas arbetsmiljö utanför kommunens lokaler, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL.
- Det viktiga är att politikerna själva vet vem de ska kontakta om det händer något, säger Greta Berg, ansvarig för brottsförebyggande frågor på SKL.
En del kommuner tar ett ansvar för politikernas säkerhet ändå, i andra fall har partierna en utbyggd säkerhetsorganisation, berättar Berg. Otydligheten i ansvarsfördelningen är något Roger Fredriksson tycker är ett problem.
- Det är en svaghet att det är mindre säkerhet för oss som är en majoritet i demokratibygget. Det borde vara samma säkerhetsregler för politiker i hela landet, en likvärdighet i prioritering, säger han.
Tidigare har Ronneby inte haft en handlingsplan för att hantera hot mot politikerna. Efter vårens händelser antog de en handlingsplan i juni.
Under våren har kultur- och justitiedepartementet träffat förtroendevalda, journalister och kulturutövare. Det ska resultera i en handlingsplan mot hat och hot som ska bli klar i början av 2017.
- Det finns ofta ingen säkerhetsorganisation för fritidspolitiker som det gör för riksdagspolitiker, säger Per Olsson Fridh, statssekreterare på kulturdepartementet som är med och arbetar fram handlingsplanen.
De största utmaningarna som Per Olsson Fridh ser är att få ner säkerhetstänkandet på lokal nivå. För det andra att kommuner och landsting inte ska se säkerhetsansvaret enbart som en arbetsgivarfråga.
- Fritidspolitiker tar stort ansvar på sin fritid, det kan vara ett beslut om att lägga ner skolor eller omorganisera sjukhus som de måste stå för, vilket gör att de kan utsättas för hot. För dem är det lättare att strunta i sitt uppdrag eftersom de redan offrar mycket och de ska inte behöva offra sin personliga säkerhet.
En trend sedan flera år tillbaka är att allt fler entréer i kommunhus och offentliga byggnader byggs igen för att bli säkrare, berättar Greta Berg. Det sker ofta i samband med en incident.
Stadshuset i Ronneby har alltid varit öppet och även dörren till Roger Fredrikssons kontor, något han varit stolt över. Nu blir huset mer slutet. I entrén ska det byggas en sluss för att höja säkerheten.
Tre av tio politiker blev utsatta för hot eller trakasserier under 2014 jämfört med två av tio under 2012. En förklaring är att politiker är mer exponerade under ett valår.
Hot och påhopp i sociala medier är vanligast.
Sverigedemokrater och vänsterpartister utsattes mest: 50 procent respektive 33 procent.
Förtroendevalda med utländsk bakgrund är mer utsatta.
Den vanligaste förövaren är en förargad medborgare.
37 procent av kommunerna hade en handlingsplan för hot och våld mot förtroendevalda 2013, visar en undersökning av SKL.
Kunskap om säkerheten är sämre hos kommunpolitiker än hos riksdagspolitiker. En rapport från Brottsförebyggande rådet 2015 visar att 32 procent av kommunpolitikerna inte kände till vem som är säkerhetsansvarig. Motsvarande siffra hos riksdagspolitiker är 2,2 procent.
Källa: BRÅ.