Minska polariseringen på arbetsmarknaden - Skillnaderna i arbetslöshet mellan olika grupper på arbetsmarknaden kommer att bli allt större. Ett förslag till konstruktiv lösning på matchningsproblematiken är att personer som går, eller nyss har gått, i pension engageras för att fungera som mentorer i instegsjobb för utsatta, skriver Rune Wigblad, Strömstad akademi.
Arbetslösheten sjunker just nu i Sveriges därför att tillväxten är hög. Det kvarstår emellertid en skarp problematik med att utsatta grupper inte får jobb. Arbetslösheten sjunker ner mot 4,5 procent för inrikes födda, en grupp som har en stark förankring på arbetsmarknaden, medan arbetslösheten ligger kvar på höga nivåer för utsatta grupper, vilket ökar polariseringen på arbetsmarknaden. Polariseringen kommer att bli ännu värre i statistiken när den stora strömmen av asylsökande från flyktingtsunamin i höstas kommer ut på den reguljära arbetsmarknaden, vilket kommer att ske hösten 2016 och våren 2017. Sedan 2011 har svårigheterna ökat för utomeuropeiskt födda, funktionsnedsatta och förgymnasialt utbildade. Dessa grupper har tillsammans med gruppen 55+ mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden. De utsatta grupperna har i dag en tredjedels jobbchans jämfört med "Ej utsatta grupper", cirka 5 procent jämfört med cirka 14 procent (Källa: Arbetsförmedlingen). Sverige ligger i dag i topp med den kanske skarpaste polariseringen på arbetsmarknaden i hela EU.
Den socialdemokratiska partiledningen (Löfven, Damberg och Andersson) uppmärksammade år 2013 det då växande problemet med obalans på arbetsmarknaden. S argumenterade att marknaden inte löser problemet med arbetslöshet. Nu har vi en rödgrön regering och en situation i Sverige där matchningsgapet ökar ytterligare. Vi har en hög arbetslöshet bland utsatta grupper och det finns jobb - men de arbetssökande kan inte ta dem.
Samtidigt vittnar Svenskt Näringsliv, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och de fackliga organisationerna om att det är stor brist på arbetskraft med rätt kompetens för jobbet.
Varje år lämnar dessutom mer än 100 000 personer i Sverige arbetslivet för att gå i pension. Skandia genomförde 2013 en undersökning "Seniorbarometern" och ställde frågan till nyblivna pensionärer: varför gick du i pension? Svaren bekräftar den etablerade bilden av att många känner sig trötta och slitna, var tredje svarar så. Men den dominerande anledningen till att svenskar pensionerar sig är en önskan om mer fritid. Det svarar drygt sex av tio nyblivna pensionärer.
I en debatt med Migrationsverket kunde jag bevisa att det finns cirka 20 miljarder i "felräkningspengar" i statsfinanserna som avsattes till Migrationsverket i vårbudgeten. I vårbudgeten 2016 avsattes 31 miljarder till Migrationsverket baserat på att det ska komma 100 000 asylsökande 2016. Denna prognos reviderades den 25 juli till 34 500, eftersom det nu är endast en rännil av asylsökande. Migrationsverket redovisar dock endast en marginell besparing, 8,5 miljarder, baserat på denna nedskrivning av prognosen. Vad ska Migrationsverket med alla miljarderna till? De medel som frigörs ska i stället av rättviseskäl öronmärkas för aktiva insatser för de utsatta grupperna, eftersom medlen redan är budgeterade för dem.
Om vi kan investera oss ur matchningsproblemen finns det möjligheter att vi kan får tillbaka ett solidariskt samhälle där utsatta minoritetsgrupper betyder något.
professor i företagsekonomi vid Strömstad akademi
lärare vid Högskolan i Skövde