Järnaxeln kan få ge sig om migration trots majoritet - En tydlig riksdagsmajoritet är för en mer strikt invandringspolitik. Men samtidigt talar mycket för att det parti som vill åt statsministerposten kommer att tvingas ge efter på migrationsområdet.
Antalet asylsökande har sjunkit från 163 000 under 2015 till runt 21 000 i år. Samtidigt vill 53 procent av svenskarna se lagförändringar som resulterar i att vi tar emot ännu färre, kunde SvD berätta under måndagen.
Frågan är hur migrationspolitiken kommer att påverkas av det komplicerade politiska läge som råder nu.
- Vi har minst två tredjedelars majoritet för en restriktiv flyktingpolitik, och då räknar jag inte in KD som vill se mer familjeåterförening. Skulle man bara rösta utan annan hänsyn skulle det vara ganska enkelt och det skulle nog stå sig ganska väl överens med folkopinionen, säger statsvetarprofessorn Tommy Möller.
Men i regeringspusslet finns det fler bitar som avgör. Tommy Möller pekar på hur små partier tidigare haft stor inverkan på migrationspolitiken, som MP i överenskommelsen 2011 med Alliansregeringen.
- Man kan konstatera att före omsvängningen 2015 har partier som varit ganska små men haft något slags vetoroll haft stor betydelse vilket gett en liberal generös politik, säger han.
De flesta bedömare är överens om att statsministerposten antingen lär gå till Stefan Löfven (S) eller Ulf Kristersson (M) - även om Centerpartiets Annie Lööf finns med i kulisserna.
Vad som avgör är bland annat vilka delar av migrationsfrågan som blir en del av en regeringsförhandling mellan C och M, eller mellan C och S - alternativt vad som kan hamna i en parlamentarisk bred migrationsutredning som Moderaterna vill se. I en sådan skulle så klart de mer restriktiva Moderaterna och Socialdemokraterna - med stöd av SD om partiet får vara med vilket M vill - få mest att säga till om. M och S fick efter överenskommelser på migrationsområdet på 90-talet öknamnet "järnaxeln i svensk flyktingpolitik".
Partierna är bland annat överens om att den tillfälliga asyllagen från 2016 ska fortsätta att gälla även efter 2019. SD kommer också att stödja mer restriktiv politik.
Socialdemokraterna presenterade i början av juni nya tuffare förslag. Migrationsminister Heléne Fritzon menade att det vore rimligt att Sverige tog emot runt 14 000 personer om året. Partiledningen bedömer att en restriktiv politik på området är viktig för att inte tappa LO-väljare till SD.
Samtidigt kan delar av frågan avgöras i direkta regeringsförhandlingar, vilket kan leda till en mildare politik, då såväl MP, V och C, L som KD vill se lättnader när det gäller familjeåterförening. S vill exempelvis se en bred uppgörelse - men först efter att regeringsfrågan är löst.
- Går det i lås med vad som kallas en mittenlösning skulle man anta att det skulle vara svårt att föra en sådan politik som S står för och omvänt tvingas naturligtvis Ulf Kristersson och M att gå med på ett och annat, säger Tommy Möller.
Enligt uppgift till SVT ska S och de borgerliga mittenpartierna i regeringsförhandlingarna förra veckan ha enats om att rätten till familjeåterförening skulle stärkas.
Moderaterna skulle ha ännu svårare att ge efter på området. Frågan är om en M-ledd regering skulle ha någon chans att släppas fram av SD om man går åt en mer generös politik.
- Ja det är ett av många problem i det här, säger Tommy Möller.
M vill annars se flera skärpningar som skulle kunna påverka antalet som kommer till Sverige. Bland annat vill partiet se skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring, men även språkkrav för permanent uppehållstillstånd.
M har även talat om ett asyltak och vill på sikt avskaffa rätten till att söka asyl inne i EU.
Sedan finns även frågan om arbetskraftsinvandring där S och SD vill begränsa medan MP, C, L och M vill underlätta. SD har dock svängt i frågan en aning och är mer positiva till högkvalificerad arbetskraft på områden där det råder brist i Sverige.
Migrationsverket bedömer i sin senaste prognos att antalet asylsökande skulle öka till runt 26 000 nästa år, och 33 000 under 2020 från 21 000 i dag om den tillfälliga asyllagen skulle slopas 2019.
Nästa år väntas 67 000 söka uppehållstillstånd för anknytning. Då ingår även bland annat svenska medborgare som vill flytta ihop med någon från ett annat land.
Samtidigt räknar Migrationsverket på grund av resursbrist med att man bara kommer att bevilja 27 000 anhöriga nästa år, varav 8 700 anhöriga till tidigare asylsökande. Det är först när man fått godkänt som man kommer till Sverige.