Krav på rätt värderingar kan motverka integration - Ett krav på att lära sig svenska värderingar kan skapa motstånd hos nyanlända. Ett större avstånd kan uppstå mellan "vi" som i majoritetssamhället har de rätta värderingarna och "de" som har de otillräckliga värderingarna. Det kan skapa ännu större integrationssvårigheter, skriver Yevgeniya Averhed och Joakim Medin.
Inför valet i september är integration av nyanlända oundvikligen en av de allra viktigaste politiska frågorna. Sedan januari 2015 har Sverige tagit emot 225 000 asylsökare. Majoriteten av alla dessa kommer att stanna kvar här. En av de viktigaste debatterna i vår tid är därför hur vi snabbast och mest effektivt kan integrera dessa människor i majoritetssamhället.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
I februari 2018 deklarerade regeringen Löfven att man påbörjat en reform av Samhällsorientering, den introduktionskurs om 60 timmar som ger en överblick över det svenska samhället, som varje kommun har en skyldighet att ge nyanlända. Reformarbetet pågår i detta nu och syftar till att kursen ska sätta mer fokus på så kallade svenska värderingar och normer. Värderingarna som sägs prägla Sverige är jämlikhet, individuella rättigheter och barns rättigheter, samt jämställdhet mellan kvinnor och män.
Egentligen grundar sig dessa värderingar i de universella mänskliga rättigheterna. Under de senaste åren har det talats allt mer om värderingar som är exklusivt svenska, eller som exklusivt tillhör något annat land. Ett likadant skifte har stegvis dykt upp även i EU:s retorik.
År 2014 presenterade EU-kommissionen de nya riktlinjerna för att integrera flyktingar och migranter inom EU. I riktlinjerna betonades hur viktiga introduktions- och språkkurser är för integrationen, samt att nyanlända bör undervisas om de universella mänskliga rättigheterna. Men 2016, ett år in i den stora flyktingkrisen i Europa, presenterade EU-kommissionen en ny integrationsplan. Nu talades det om behovet att inkludera lag, kultur, värderingar och de nyanländas skyldigheter i introduktionskurserna. Mänskliga rättigheter nämndes inte alls längre.
På våren 2018 har det två år långa integrationsprojektet "Mänskliga rättigheter i praktiken" avslutats, som varit verksamt i Sverige, Grekland, Portugal, Storbritannien och Tyskland. Projektet har bekostats av EU-kommissionen och har medvetet gått emot trenden ovan. Universella mänskliga rättigheter har gjorts till det bärande temat i samhällsorienteringskurser för flyktingar och migranter, i både offentliga och oberoende språk- och introduktionsskolor. Ett pedagogiskt brädspel och en integrationshandbok har tagits fram för de nästan 400 elever som ingått i projektet. I Sverige har Folkuniversitetet varit koordinator för projektet, som bedrivits inom den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (SFI) i Uppsala.
Istället för att tala om exempelvis svenska värderingar, har projektet fokuserat på individers och samhällsgruppers rättigheter, skyldigheter och på förbud enligt internationell rätt. Sverige och dess fördelar och brister har jämförts med de nyanländas egna hemländer, genom glasögonen hos internationell rätt.
Utvärderingar och två analysrapporter visar att projektet i alla fem deltagarländer har lyckats skapa ett undervisningsklimat med de nyanlända, som varit både inkluderande och konstruktivt. Istället för att presentera kurserna som att deltagarnas egna värderingar ska ersättas med svenska värderingar, så diskuteras universella rättigheter och normer. De som ska gälla i Sverige, lika mycket som i Eritrea och i Syrien.
Projektet har försökt hitta lösningar på de integrationsutmaningar som uppstått i ett flertal EU-länder särskilt sedan 2015. Det har sökt avdramatisera frågan om kulturella skillnader och fokuserar mer på gemensamma nämnare. Utvärderingar har visat att kursdeltagarna har lyckats tillgodogöra sig värdefull information om hur mottagarsamhället fungerar och förhåller sig till internationell rätt. Projektet har gett deltagarna något mer än bara regelrätt undervisning, genom att undervisningen har byggt på dialog och kritiska blickar på både hemländerna och mottagarländerna.
Flyktingkrisen 2015 har uppenbarligen skapat ett visst paradigmskifte på EU-nivå såväl som på nationell nivå. Allt mer fokus hamnar på exklusiviteten i värderingar i olika europeiska länder. Detta medför flera risker. Kravet att lära sig svenska värderingar kan skapa "motstånd" hos de nyanlända. Ett större avstånd kan uppstå mellan "vi" som i majoritetssamhället med de rätta värderingarna och "de" som i minoriteten, med de otillräckliga värderingarna. I och med detta uppstår ännu större integrationssvårigheter.
Integrationen av nyanlända flyktingar och migranter handlar inte bara om att ge människor en bostad och ett jobb, utan också om att göra dem delaktiga i samhället. Regeringens reform av Samhällsorientering och även samhällsdebatten visar att det råder konsensus i Sverige, om att en framgångsrik integration är av mycket stor betydelse. Men lyckas vi med det introduktionssystem vi idag har, skapa rätt förutsättningar för en framgångsrik diskussion om värderingar? Kommer vi att lyckas bättre, efter reformen som ytterligare fokuserar på svenska värderingar? Eller kan vi hitta bättre metoder?
Yevgeniya Averhed
projektledare av integrationsprojektet på Folkuniversitetet
Joakim Medin
journalist och utvärderare av integrationsprojektet