Mer hot och våld mot rektorer kräver ändrad lag - Rektorer utsätts oftare för försök till otillbörlig påverkan. Ibland handlar det om föräldrar med starka synpunkter i pedagogiska frågor, ibland till och med om hot och våld. Rektorer bör ingå i den grupp som lagstiftningen pekar ut som särskilt allvarliga att rikta hot mot, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.
En sund och tillitsfull samverkan mellan skola, elev och föräldrar är en självklarhet i den moderna skolan. Den är en framgångsfaktor. I vissa skolor behöver föräldrar uppmuntras att engagera sig mer i sina barns skolgång. Men det finns också exempel på när det håller på att gå överstyr. När bristande respekt för skolledares och lärares uppdrag leder till att arbetsmiljö och undervisning drabbas.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Rektor har ett tydligt ansvar för sin verksamhet enligt skollagen. Det innebär att rektor ska använda resurser på ett ansvarsfullt sätt, säkerställa att arbetsmiljön för såväl elever som lärare är bra samt att alla beslut fattas på ett rättssäkert sätt. Det händer att rektor tvingas fatta beslut som går emot en förälders egen uppfattning eller specifika intressen. Det handlar ofta om frågor som går att lösa med samverkan och ömsesidig kommunikation, till exempel placeringar av elever i klasser eller beslut om särskilt stöd. Ibland är det allvarligare och mer svårlösta ärenden som till exempel orosanmälningar, avstängningar eller flytt av en elev till en annan skola.
Föräldrars generellt sett ökande engagemang i sina barns studieförhållanden är en del av en bredare samhällsutveckling som handlar om att medborgare, i det här fallet främst föräldrar, ställer högre krav på en transparant och individuellt anpassad verksamhet. Många har täta kontakter med lärare och skolledning, vilket i de flesta fall är positivt.
En annan sida av samhällsutvecklingen är en starkt ökad tro på juridisk styrning av verksamheter, bland annat skolan. Inspektion och olika former av anmälningar har införts i förhoppningen att dessa ska förbättra verksamheten och stärka rättssäkerheten. Ser man till det enskilda fallet är det svårt att vara kritisk till det. Kan vi förhindra ett enda fall av systematisk mobbning så är det värt all den arbetsinsats i form av dokumentation och utredning som krävs.
Men det finns också exempel på missbruk. Som erfaren chef och ledare inom skolan kan jag se att det senare växer i omfattning. Vi ser ett markant ökat tryck på rektor som verksamhetsansvarig och beslutsfattare av så kallad otillbörlig påverkan. Det handlar om elever, föräldrar och andra anhöriga som försöker påverka rektorers beslut i någon särskild riktning. Ett led i en sådan process är inte sällan en anmälan till Skolinspektionen. Denna form av upptrappning leder inte till att rektorer och skolor arbetar bättre.
En annan reform som påverkar rektorernas arbetssituation är regeringens ambition att ge asylsökande ungdomar chans till förlängda uppehållstillstånd om de kan visa att de klarar gymnasiestudier. Rektorerna på landets gymnasieskolor utbildar mer än gärna dessa ungdomar. Men jag har hela tiden hävdat att beslut om uppehållstillstånd för flyktingar ska baseras på bas av skyddsbehov, inte skolprestationer. Lärares och skolledares beslut om betyg kan plötsligt få helt orimliga konsekvenser. Detta förhållande har ytterligare ökat rektors utsatthet som ansvarig beslutsfattare.
I vissa särskilt obehagliga fall urartar försöken till påverkan till hot och våld. Rektors utsatthet har ökat markant de senaste åren. Det är också något som bekräftas via den medlemsenkät som förbundet gör där över 2 000 skolledare svarar på frågor bland annat om sin arbetssituation. I 2017 års medlemsenkät svarade 31 procent att de blivit utsatta för hot och/eller våld i sin roll som rektorer eller biträdande rektorer under de senaste tre åren. Det är inte acceptabelt.
Ett ökat externt tryck på skolledare har flera negativa konsekvenser för samhället, förutom det personliga lidandet för den direkt inblandade. Den rättssäkerhet som lagstiftaren ville säkra genom anmälningsmöjligheter riskerar tvärtom att hotas om rektor inte mäktar med att stå upp för sina beslut. Det blir allt svårare att besätta skolledartjänster på vissa utsatta skolor.
För att förbättra dagens situation har Sveriges Skolledarförbund två förslag.
• För det första att Skolinspektionen ges möjlighet att i ökad utsträckning hänvisa inkomna klagomål till huvudmannen för hantering utan att ett ärende öppnas. Varje anmälan till Skolinspektionen medför mycket arbete för den anmälda skolans sida även om myndighetens beslut många gånger blir att de inte tar upp ärendet till prövning utan hänvisar till skolhuvudmannens klagomålshantering istället. Här måste förenklingar ske för att undvika resursslöseri.
• För det andra att rektorer bör räknas in i den grupp som erhåller så kallat tjänstemannaskydd. Det innebär att grovt våld eller hot som riktas mot en rektor med koppling till dennes yrkesutövning ska straffas särskilt strängt. Motsvarande förändring föreslås för närvarande när det gäller hot mot så kallad blåljuspersonal.
Rektorer kvalar mer än väl in under benämningen samhällsnyttig funktion för vilken det är viktigt med ett stärkt straffrättsligt skydd. Ska vi kunna garantera att landets rektorer kan fortsätta utöva sitt samhällsviktiga uppdrag behöver de känna att de har lagstiftarens stöd i ryggen.
Det är det minsta man kan begära för dessa vardagens hjältar.
Matz Nilsson
förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund