Merkel tar över igen här är hennes utmaningar - Migrationen, de växande sociala klyftor, omstridda EU-reformer och hotande handelskrig med USA. De blir ingen dans på rosor när Angela Merkel på onsdagen tar över som förbundskansler - för fjärde gången i rad sedan 2005.
BONN 171 dagar efter förbundsvalet i september är Tyskland på banan igen. Det är budskapet när Angela Merkel klockan nio på onsdagsmorgonen väljs av ledamöterna i förbundsdagen och sedan ministrarna från borgerliga CDU/CSU och socialdemokratiska SPD svärs in.
Socialdemokraterna står nu under hård press att visa upp en klar profil och inte låta Merkel ta åt sig äran för deras arbete. Det är lärdomen från förra mandatperioden som slutade med ett katastrofval för SPD. Det bäddar för ett konfliktrikt samarbete.
Men också i de egna kristdemokratiska leden jäser det. Merkels beslut att göra Jens Spahn till hälsovårdsminister var ett klokt schackdrag. Han är hennes ettrigaste kritiker men måste nu som regeringsmedlem visa disciplin.
Omständigheterna under vilka regeringen tillträder är gynnsammare än på länge. Ekonomin är urstark och arbetslösheten lägre än i nästan alla EU-länder. Ministrarna har nu 46 miljarder euro mer att spendera än under den förra mandatperioden.
Trots detta är det inte idel frid och fröjd som väntar på Merkel. Här är några av utmaningarna.
Ett handelskrig med USA måste med alla medel undvikas. Tullar på 25 procent för stål och 10 procent på aluminium svider. Men Donald Trump har dessutom pekat ut Mercedes och BMW som mål för möjliga straff och har gång på gång attackerat Tyskland för dess handelsöverskott med USA på mer än 60 miljarder dollar.
Merkel måste nu ompröva sin strategi. I stället för att kritisera Trump kommer hon att pressas att bygga vettiga relationer. Och det innebär också att smickra och locka. Så som Emmanuel Macron som tidigt bjöd in den amerikanske presidenten till pompös militärparad på nationaldagen förra året.
"Uppbrott för Europa, ny dynamik för Tyskland". Det är rubriken på regeringens arbetsprogram. Men allt mer tyder på att Merkel bara delvis kommer att följa Emmanuel Macrons förslag till EU-reformer med allt från gemensam finansminister till en gemensam insättningsgaranti. Motstånd finns inte bara i det egna partiet utan kommer nu också från EU-länderna utanför euroområdet som befarar minskat inflytande.
Merkel pressas också hårt av det tyska näringslivet att gå Theresa May till mötes och göra brexit som smärtfritt som möjligt.
I miljö- och klimatpolitiken är regeringspartierna i princip överens om att fortsätta kursen mot mer förnybar energi. Men det vimlar av snubbeltrådar. I spåren av dieselskandalen hotar nu körförbud i flera innerstäder. Det vill Merkel med alla medel undvika. Väljarnas straff kommer annars att bli brutalt.
Ett annat problem är att de nationella klimatmålen inte längre är realistiska. Försvinner snåla dieselbilar ökar utsläppen av koldioxid. Samtidigt stänger Tyskland av kärnkraften 2022 och får i stället använda mer fossila bränslen.
Integrationen har seglat upp som en av de mest inflammerade frågorna i tysk politik. Flyktingströmmarna har avtagit men samtidigt växer rädslan för kontrollförlust. Förra året skickades drygt 24 000 flyktingar som fått avslag på sin asylansökan tillbaka till sina hemländer. Men enligt regeringen borde 485 000 skickas tillbaka. Oppositionen talar om 230 000.
Inrikesminister Horst Seehofer har aviserat tuffare regler. Han är också kritisk till att stoppet för familjesammanföring för krigsflyktingar löper ut i augusti. Därefter ska varje månad upp till 1000 personer beviljas inresa.
I ett av världens rikaste länder växer de sociala klyftorna. Det som gör saken så explosiv är att många i befolkningen ser ett samband med migrationen och flyktingpolitiken. När en matbank i Essen häromdagen beslutade att inte dela ut mat till utlänningar som inte varit registrerade sedan tidigare utlöste det en het debatt.
Kritiker talade om rasism. Andra varnade för en hotande fördelningskamp mellan nyanlända och befolkningsgrupper med låga inkomster. 1,7 miljoner barn lever i familjer som är beroende av socialbidrag, i delstaten Bremen nästan vart tredje barn.