Ny studie Krigsbarns psykiska ohälsa går i arv - Döttrar till finska krigsbarn löper klart högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Ny studie visar att traumatiska upplevelser kan gå i arv.
- Det har inte någon hittills lyckats påvisa på ett pålitligt sätt, säger Torsten Santavirta, forskare vid Uppsala universitet.
I den uppmärksammade studien har forskarna jämfört döttrar till finska krigsbarn med deras kusiner vars föräldrar bodde kvar i Finland under andra världskriget. Studien visar att en klart högre andel av krigsbarnens döttrar drabbats av psykisk ohälsa.
- Det är ungefär fyra gånger förhöjd risk att insjukna i en depressions som är så allvarlig att man blir intagen på sjukhus, säger Torsten Santavirta, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet
Samma forskare har tidigare visat att krigsbarnen själva oftare drabbats av psykisk ohälsa än syskonen som blev kvar i Finland. Men resultaten i den nya studien tyder inte på att det är föräldrarnas psykiska ohälsa i sig som framkallar ohälsan bland deras döttrar. Även när forskarna jämfört barn med föräldrar som haft liknande psykisk ohälsa kvarstår nämligen skillnaderna.
Forskarna vet inte varför risken för depressioner ökar men i studien spekulerar de kring tänkbara orsaker. En hypotes är att det kan bero på så kallade epigenetiska förändringar (se faktaruta).
- Det är en hypotes men lika troligt är att de här krigsbarnen helt enkelt blir anknytningsskadade och har svårare i relationer till andra människor och då även har svårare att uppfostra sina barn, säger Torsten Santavirta.
Forskarna har också undersökt krigsbarnens söner men inte hittat någonhögre benägenhet till depression - de vet inte vad skillnaderna mellan könen beror på.
Under andra världskriget evakuerades 75 000 finska barn till Sverige enligt Riksförbundet för finska krigsbarnkrigsbarn till Sverige.
- Syftet med barnförflyttningarna under kriget var att skydda barnen från de omständigheter som kriget mellan Finland och Sovjetunionen förde med sig, säger Torsten Santavirta.
Under 2014-2016 sökte 32 000 ensamkommande afghanska barn asyl i Sverige. Men enligt Torsten Santavirta är det svårt att dra paralleller mellan studiens resultat och afghanerna eftersom det finns stora skillnader mellan grupperna.
- Man kan absolut inte extrapolera våra resultat till andra sammanhang, säger han.
En lärdom han däremot anser att det går att dra nytta av i dag är att det kan vara stora skillnader mellan olika undergrupper i en flyktinggrupp. I deras studie var det till exempel en stor skillnad mellan kvinnor och män.
- Inom de här speciellt utsatta grupperna kan det ändå finnas vissa grupper som är mer motståndskraftiga än andra och det behöver inte alltid vara en könsdimension, det kan exempelvis vara en socioekonomisk dimension.
- Att våra resultat tyder på så pass långtgående konsekvenser för psykisk ohälsa är anmärkningsvärt och understryker vikten av att noggrant väga för- och nackdelar vid utformning av åtgärder i samband med komplexa nödsituationer som bland annat krig och naturkatastrofer ofta leder till, säger Torsten Santavirta,
Studien som heter Association of the World War II Finnish Evacuation of Children with Psychiatric Hospitalization in the Next Generation har publicerats i tidsskriften JAMA Psychiatry. Den är gjord av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med Helsingfors universitet och med det amerikanska forskningsinstitutet National Institutes of Health (NIH).
Epigenetiska förändringar uppkommer genom modifieringar av DNA:t som inte ändrar den genetiska koden. Till skillnad från genetiska tillstånd är epigenetiska tillstånd reversibla och kan påverkas av miljöfaktorer.
Det är först under de senaste decennierna som detta område börjat studeras noggrannare. Många sjukdomar verkar ha inslag av epigenetiska funktioner, men det är ofta svårt att avgöra om epigenetiska rubbningar är orsak eller verkan i sjukdomsförloppet. Exempel på sjukdomar som antas påverkas av epigenetiska tillstånd är cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulära sjukdomar.
Miljöns inflytande över epigenetiken är erkänd men ännu är mycket okänt om detta. Exempelvis verkar det som om en gravid kvinnas kost- och levnadsvanor kan påverka det blivande barnets risk för att utveckla diabetes.
Källa: Statens medicinskt etiska råd.