Över 20 miljoner klimatflyktingar per år - Vi behöver inse att flera av de stora flyktingvågor världen står inför orsakas av klimatförändringar och miljöförstöring. Vi har allt att vinna på att se detta med öppna ögon och planera för en klok hantering, skriver flera debattörer med koppling till tankesmedjan Fores.
I sin årsbok "Global Risks Report" listar World Economic Forum (WEF) de största hoten som världen står inför. De fem risker med "störst potentiell påverkan" som listas har direkt bäring på klimat- och miljöfrågor: extrema väderhändelser; naturkatastrofer; misslyckanden med att hantera klimatförändringar; vattenkriser; samt storskalig, ofrivillig migration.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Även migrationsströmmar är i alla högsta grad klimat- och miljörelaterade. För att citera FN:s flyktingorgan UNHCR: "Varje år tvingas i genomsnitt 21,5 miljoner människor flytta på grund av väderrelaterade hot". Att använda begreppet "klimatflyktingar" är dock problematiskt. Begreppet "flykting" aktualiserar frågor som rör ansvar och rättigheter i internationell rätt som nationer och organisationer uppfattar som betungande. Vidare finns ofta flera bakomliggande orsaker till att en människa drivs på flykt. Dessa aspekter bidrar till att det är svårt att få upp frågan på det internationella samfundets agenda. Icke desto mindre är det viktigt att frågan får ökad uppmärksamhet i migrations- och klimatdebatten.
• Livsmedelssäkerhet. "En hungrig värld är en farlig värld (…) Utan mat har människor bara tre alternativ: att ställa till upplopp; att emigrera; eller att dö. " Citatet är från Josette Sheeran, tidigare chef över World Food Program och är talande för den situation en hungrig människa ställs inför. Enligt organisationen går var åttonde människa till sängs hungrig.
Med en beräknad befolkningsmängd på 9,7 miljarder år 2050, jämfört med dagens 7,4 miljarder, kommer det innebära en stor utmaning för jordbruket att hålla jämna steg. Produktionen ska öka samtidigt som klimatförändringar och en ökad frekvens extrema väderhändelser gör uppgiften väldigt svår. Livsmedelssäkerhet kan mycket väl utgöra ett globalt hot om klimatförändringar resulterar i missväxt i viktiga exportländer. Och hotet är minst sagt reellt.
Parisavtalet från år 2015 har som övergripande mål att hålla den globala temperaturökningen under 2°C, med sikte på 1,5°C. Enligt WEF riskerar särskilt utsatta regioner, som Afrika söder om Sahara, att drabbas av 40 procents bortfall av majsskörden redan vid temperaturökningar på 1,5°C.
• Havsnivåhöjningar. Den kanske mest uppenbara effekten av stigande global temperatur är annars stigande havsnivåer. Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan havsnivåerna stiga med en meter det kommande århundradet. På längre sikt och utan att krafttag tas mot klimatförändringar kan havsnivåhöjningen vara betydligt större. Med 600 miljoner människor som bor i lågt liggande kustområden utgör det en stor utmaning.
Som en försiktighetsåtgärd ser lågt liggande ö-nationer i Stilla havet och Indiska oceanen över möjligheten att förflytta sina befolkningar. Ett exempel är Kiribati som har köpt land av Fiji, 200 mil bort, för att säkerställa att dess invånare i framtiden har någonstans att bo.
Klimatförändringar och migration, frivillig eller som ofrivilliga flyktingströmmar, är nära förbundna. Lite slarvigt talas det om "klimatflyktingar". Även vi har valt att kalla vår senaste publikation för just det (Climate refugees - The science, the people, the jurisdiction and the future). I själva verket råder det idag oenighet kring vad vi ska kalla de som flyr på grund av klimatförändring eller miljöförstöring och vilken juridisk status de ska ges. Denna oenighet och avsaknaden av den politiska viljan, har alltför länge förhindrat en konstruktiv hantering.
För att citera en rapport från International Organization for Migration: "det har varit ett kollektiv och ganska framgångsrikt försök att ignorera problemets omfattning … fram tills nu saknas det ett ’hem’ åt ofrivilliga klimatmigranter i det internationella samfundet, såväl bokstavligt som bildligt".
I den bästa av världar skulle krafttag kunna mota klimatförändringarna och därmed den klimatorsakade migrationen i grind. I verkligheten kommer vi att få leva med konsekvenserna av klimatpåverkan, inklusive storskalig, ofrivillig migration. Vi har allt att vinna på att se detta med öppna ögon och planera för en klok hantering.
I bästa fall bidrar förebyggande åtgärder till att färre människor kommer att migrera av klimatrelaterade skäl. I sämsta fall är vi väl rustade för att hantera en kommande svår situation. Det är därför dags för politiken att hitta viljan till handling.
Markus Larsson
chef Fores klimat- och miljöprogram
Minna Ljunggren
chef Fores migrations- och integrationsprogram
Emine Karakitapoglu
rapportförfattare
Adam Reuben
Fotnot: "Climate refugees - The science, the people, the jurisdiction and the future" presenteras på ett seminarium på tankesmedjan Fores fredag 6 oktober.