Påverkas vi av skäggbarn styr språket tanken? - 19 december. Har orden vi använder avgörande inflytande på våra tankar? Myter och påståenden om språk granskas av lingvisten Mikael Parkvall varje dag fram till jul i SvD:s Språkluckan.
En av de absolut mest seglivade språkmyterna är den om att våra tankar styrs av språket. När jag diskuterat saken med lekmän är en av de vanligaste invändningarna "Har du inte läst Orwells 1984?". Där skildras, som många vet, ett diktatoriskt system som bland annat påverkar sina undersåtars tänkande genom språkliga reformer. Men, utan att vilja spojla alltför mycket: 1984 är inte en forskningsrapport, utan en roman.
Det näst vanligaste motargumentet är att politisk propaganda har påverkat folk att (i extremfall) utföra folkmord, och att reklam får oss att konsumera produkter vi egentligen inte behöver.
Men då handlar det i allmänhet om det faktiska budskapet - en eller annan grupp är "lägre stående" eller "måste utrotas", eller "vår produkt är bättre än konkurrenternas", snarare än den språkliga dräkt som budskapet kläs i.
Den intressanta frågan är snarare om en svensktalandes tänkande påverkas beroende på om vi säger neger eller afrosvensk, hen eller han, skäggbarn eller ensamkommande flyktingbarn. (För den som inte är stamgäst på främlingsfientliga forum: skäggbarn är en där vanlig benämning på ensamkommande flyktingbarn, som anspelar på att de antas vara äldre än de uppger sig vara). Även där finns det anledning att anta att vi påverkas, men inte på det sätt som många avser.
Om jag använder ordet skäggbarn, kommer min samtalspartner antagligen att anta att jag har främlingsfientliga åsikter. Men det intressanta i diskussionen handlar snarare om huruvida samtalspartnern får en annan uppfattning om flyktingarna än om jag hade använt en annan term. Och det finns det inte mycket som tyder på.
Ofta saknar detta betydelse för gemene man. Vanliga påståenden om att eskimåer inte krigar eftersom begreppet krig saknas i deras språk eller att vissa folk är mindre benägna till banksparande för att deras språk saknar futurumböjningar kanske inte påverkar de flesta som bor i Sverige.
Men likaledes förekommande försäkringar om att samer upplever smärta på ett annat sätt för att smärtrelaterade fenomen uttrycks annorlunda på samiska, att benämnandet av etniska grupper "skapar skillnader och motsättningar", eller att förortssvenska innehåller "otroligt många uttryck för sexualiserat våld", har en potentiell bäring på den politiska debatten.
Slutsats: Nej, det är en myt.
Det vore att överdriva att kalla språket-styr-tanken-idén för en konspirationsteori, även om vi kommer obehagligt nära. Man kan inte påstå att det inte finns vissa forskningsresultat som stödjer antagandet om språkets makt över tanken. Någon liten påverkan tycks kunna påvisas i en del undersökningar. Men det är nästan alltid samma exempel som tas upp, just eftersom de är så få. Och inte sällan har de "bättrats på", om man jämför med vad som faktiskt påstås i originalkällan.
Under alla omständigheter är det därifrån ljusår till den vanliga uppfattningen om att språk och språkbruk har ett avgörande inflytande på vårt tänkande eller att vi kan påverka historiens gång genom våra ordval. Sedan finns det naturligtvis mycket goda skäl att undvika vissa ord. Men då är det snarare en fråga om hyfs än om språkvetenskap.
Språkluckan den 20 december 07. 00:
Har det funnits ett mänskligt urspråk?
Språkluckan är en del av SvD:s digitala urval för dig som är inloggad läsare. En ny del publiceras klockan 07. 00 varje morgon den 1-24 december.
Mikael Parkvall är lingvist vid Stockholms universitet och har skrivit flera böcker om språk. Delar av kalendern baseras på boken "Lagom finns bara i Sverige - och andra myter om språk", utgiven av Telegram förlag / Storytel.
Parkvall medverkar regelbundet i SvD:s språkspalt.