Personalbristen värst i glesbygd - Arbetsförmedlingen ser personalkrisen i välfärden som den kanske tuffaste utmaningen på svensk arbetsmarknad framöver.
Kommuner och landsting börjar få allt kämpigare att hitta personal. I en färsk mätning från statliga Konjunkturinstitutet (KI) anger fler än åtta av tio kommuner att de har brist på personal. 2014 var den siffran färre än fyra av tio kommuner. Samtidigt svarar samtliga landsting att de har personalbrist, fast där har behovet legat mer konstant högt.
- Flyktingsituationen har påverkat så klart, sedan växer befolkningen, säger Anna Fahlén på KI.
Blir värre
Och det ser ännu värre ut 2017, enligt Arbetsförmedlingens prognoschef Håkan Gustavsson.
- Och det är klart svårare för kommuner utanför storstäderna, säger han.
Utmaningen blir att göra sig attraktivare som arbetsgivare och ta till vara alla nytillkomna svenskar, resonerar han och får medhåll från facket.
På fackförbundet Kommunal ser man framför allt ett stort behov av personal inom äldreomsorgen. Det har talats om en brist på 160 000 anställda inom äldreomsorgen fram till 2035. För att kommunerna ska klara av det krävs betydligt bättre arbetsvillkor, enligt Anna Werkelin Ahlin, utredare på Kommunal.
Locka fler
I dag jobbar exempelvis väldigt många ofrivillig deltid och många är sjukskrivna. Och det är viktigt med lättare vägar in i vården, underlätta utbildning, nämner Werkelin Ahlin som sätt att locka fler till vården.
- Kommunerna har stora rekryteringsbehov, och vi kommer att få se det öka framöver, säger Caroline Olsson, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) enhet för arbetsgivarpolitik.
En större andel äldre och ökad flyktinginvandring har ökat personalbehovet. Problemen ser lite olika ut i olika yrken och regioner.
- Men det är absolut större utmaningar i glesbygden, säger Caroline Olsson.
Lärare, socialsekreterare och vårdpersonal är vanliga yrkesgrupper där bristen tilltar.