Populistpartier går framåt osäkrad pistol för marknaden - Om Donald Trump kan bli president i USA, varför inte Marine Le Pen i Frankrike? 2017 går Europa in i ett nervpirrande supervalår - och överallt är populistpartier på frammarsch. För marknaderna blir politiken allt mer som osäkrad pistol.
Marine Le Pen var en av de första som gratulerade. På Twitter lyckönskade hon inte bara USA:s blivande president utan också det amerikanska folket som äntligen befriat sig.
Jublande kommentarer också från invandrings- och islamkritikern Geert Wilders i Nederländerna och AfD-ledaren Frauke Petry i Tyskland som skrev: "Valresultatet ger oss i Tyskland och Europa mod. "
Blickarna riktas nu mot supervalåret 2017 som kan komma att rita om den politiska kartan i hjärtat av Europa. I maj hålls i Frankrike den andra valomgången i presidentvalet. I Nederländerna är det parlamentsval den 17 mars och i Tyskland går i september drygt 62 miljoner väljare till urnorna.
Marine Le Pen kommer med all säkerhet att gå vidare till den avgörande andra valomgången där hon väntas möta en borgerlig utmanare. Geert Wilders Frihetsparti kan räkna med att bli näst största parti, och i Tyskland rycker Alternative für Deutschland in i förbundsdagen med en politisk agenda som aggressivt riktar sig mot det politiska etablissemanget.
Samtidigt startar brexitförhandlingarna under loppet av våren. I EU fortsätter striden om flyktingpolitiken med hårda fronter mellan EU-medlemmarna i öst och väst. Med andra ord ett år fyllt av politisk sprängkraft.
Och så nu Donald Trump som vill riva upp klimatuppgörelsen, bromsa frihandelspolitiken och investera miljarder i USA som det saknas finansiering för.
- Jag är allvarligt chockad, medgav tidigt på onsdagen Tysklands försvarsminister Ursula von der Leyen. Lärdomen, tillfogade hon, måste vara att man tar väljarnas oro och missnöje på allvar. Underförstått: Annars riskerar också vi att sopas bort av en våg av protester.
På båda sidor om Atlanten är det samma drivkrafter som verkar. Missnöjet med eliterna, rädslan för invandringen och känslan av att stå på globaliseringens förlorarsida. I USA har det lett till ett valresultat som ingen hade på radarn för bara någon månad sedan. Vad det betyder för Europa kan man bara gissa.
Oklart är framför allt om Donald Trump verkligen gör allvar av sina vallöften. I så fall blir det inte bara "buy American" och "produce in America". Då blir det också ny konfrontation med Iran, troligen en ny syn på Vladimir Putins Ryssland och växande osäkerhet om USA:s roll som Europas skyddsmakt i ett redan spänt säkerhetspolitiskt läge.
Men vad vill han egentligen? I regeringslägret i Berlin talades det på onsdagen öppet om Trump som en "black box". Vilka är hans rådgivare? Var finns experterna? Det är nästan som om den förre amerikanske utrikesministern Henry Kissingers klassiska "Who do I call if I want to call Europe?" hade fått en omvänd betydelse.
Donald Trump kräver nu att Europa tar större ansvar för sin egen säkerhet, i klartext ökar sina försvarsanslag. Det skulle i så fall skapa nya möjligheter för europeiska tillverkare. Tyskland och Frankrike har redan tagit första steg mot ett intensivare samarbete.
Men det förutsätter också politisk vilja och samförstånd om det ska fungera i större skala. Putinvänner som Viktor Orbán, Marine Le Pen, Frauke Petry och Heinz-Christian Strache i Österrike lär göra allt de kan för att så tvivel och skapa ett politiskt motstånd.
Avgörande blir hur Tyskland agerar, EU:s största ekonomi och folkrikaste stat med 82 miljoner invånare. Framför allt kommer det an på Angela Merkel som är EU:s politiska ankare. Hennes högsta prioritet är att bromsa centrifugalkrafterna i EU.
Men till saken hör också att hon ännu inte har klargjort om hon ställer upp i valet nästa höst - också detta en av osäkerheterna som marknaderna får leva med.