SD Fel att skriva av 800 miljarder i skuld - Staten ska ta över skulder från kommuner som väljer att gå samman, föreslår kommunutredningen. Det vittnar om bristande förståelse för de grundläggande problemen, skriver Oscar Sjöstedt och Mikael Eskilandersson, SD.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Efter år av arbete presenteras på onsdagen förslagen från kommunutredningen. Utredningen tillsattes av regeringen 2017 och skulle ge förslag på åtgärder som stärker kommunernas kapacitet så att de klarar av nuvarande och kommande problem med framför allt demografi och urbanisering. Förslagen ska kunna genomföras utan att öka statens utgifter. I utredningen har det ingått företrädare från samtliga riksdagspartier.
Det mest radikala och uppseendeväckande förslaget är att låta staten ta över skulder från de kommuner som väljer att gå samman. Både långfristiga skulder och pensionsskulder "försvinner". I dagsläget handlar det om över 800 miljarder kronor som i stället ska fördelas ut på alla Sveriges skattebetalare.
Staten vill öka incitamenten för kommuner att gå samman genom att undanröja ekonomiska hinder. Kommuner som investerat och dragit på sig enorma skulder får ett frikort och slipper undan ansvar. Skulderna skjuts i stället över på samtliga skattebetalare. Samtidigt får kommunerna som skött sin ekonomi, genomfört effektiviseringar och infört besparingskrav stå med byxorna nere. Detta strider mot grundläggande principer om rättvisa och lika ekonomiska förutsättningar.
Utredningens förslag löser inte heller de grundläggande problemen kommunerna brottas med. Regeringens politik har länge missgynnat landsbygden och mindre kommuner. Onödiga skatter och avgifter har drabbat glesbygden oproportionerligt hårt. Höjd bensinskatt, minskade reseavdrag och, senast i raden, absurda handläggningsavgifter på tusentals kronor om du vill förvara ved. För att göra saken värre driver urbaniseringen den yngre generationen till storstäderna vilket bidrar till att landsbygden utarmas.
Även kostnaden för den kaotiska asyl- och flyktingpolitiken har vältrats över på kommunerna. Den belastar nu alla delar av välfärden - vård, skola, rättsväsende och bostadsmarknad.
Sammanslagningar är det kommunutredningen ser som lösningen på alla problem. Kommunernas storlek är dock inte det huvudsakliga problemet. Vi har i dagsläget kommuner i Norrland lika stora som länen i södra Sverige, hur ska sammanslagningar lösa deras problem med demografi? Problemen med enorma budgetunderskott i mindre kommuner som tagit emot migranter och asylsökande kommer inte heller lösas via sammanslagningar.
Det finns i dagsläget inget som hindrar kommuner från att gå samman. De positiva aspekter som lyfts fram vid sammanslagningar är robusta kommuner, ökad investeringsförmåga och stärkt utvecklingskraft. Om sammanslagningar nu är positiva varför behövs det enorma ekonomiska incitament för att driva på sammanslagningar?
Att sammanslagningar ses som en lösning på kommunernas situation vittnar om en bristande förståelse för problemen. I andra delar av utredningen återfinns det bra förslag som, rätt utförda, skulle hjälpa landsbygden, ökad statlig närvaro, kommunförsök och avskrivning av vissa studieskulder. Detta kan underlätta för kommuner i glest befolkade delar att klara av sina åtaganden.
I stället för att avskriva skulder i mångmiljardklassen bör vi prioritera satsningar riktade mot landsbygden och kommunerna. Mer pengar till kommunernas välfärd, höjda reseavdrag, sänkt skatt på drivmedel och djurvälfärdsersättning till svenska bönder är bara några av våra förslag på åtgärder.
Det saknas i dag politisk vilja att ta itu med de grundläggande problemen och det behövs ett omfattande åtgärdsprogram kring kommunernas framtid. Demografiska och ekonomiska problem bör prioriteras över kommunernas storlek och organisering. Tyvärr är kommunutredningens förslag om sammanslagningar ett steg i fel riktning.
Oscar Sjöstedt (SD)
ekonomisk-politisk talesperson
Mikael Eskilandersson (SD)
riksdagsledamot i civilutskottet