Slutspurt för EUs asylförhandlingar - EU siktar fortfarande på en överenskommelse i juni om ett nytt asylsystem, trots att läget är låst.
Den lägger grunden för Sveriges framtida migrationspolitik.
EU:s migrationsministrar träffas i Luxemburg på tisdag för att försöka komma ett steg närmare en överenskommelse. Tanken är att en sådan ska nås vid EU-toppmötet i slutet av juni, även om förhandlingarna hittills gått trögt.
Den stora knäckfrågan är hur EU-länderna solidariskt ska fördela asylsökande mellan sig om ett eller flera av dem utsätts för en stor flyktingvåg. Framförallt Ungern vägrar gå med på att tvingas ta emot asylsökande från andra EU-länder. Samtidigt anser Italien, Grekland och andra Medelhavsländer att de behöver mer avlastning från EU.
Oavsett hur det går med den så kallade omfördelningsmekanismen, så har flera andra delar i EU:s framtida asylsystem kommit betydligt längre.
EU-reglerna kommer att vara styrande, och ofta bindande, för hur Sveriges migrationspolitik kan utformas framöver. Men det finns ändå gott om utrymme för bråk mellan riksdagspartierna.
Nästa sommar upphör den skärpta, tillfälliga lagen som infördes i Sverige hösten 2015. Både Socialdemokraterna och Moderaterna vill innan dess nå en blocköverskridande överenskommelse med flera riksdagspartier.
En stridsfråga gäller om asylsökande som behöver skydd ska få permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd. Den rödgröna regeringen driver som ensamt land i EU att det ska vara möjligt att ge permanenta uppehållstillstånd, trots att statsminister Stefan Löfven (S) ofta sagt att de svenska reglerna inte kan vara mer generösa än övriga EU:s.
I EU-kommissionens ursprungliga förslag tilläts endast tillfälliga uppehållstillstånd. Nu förhandlas frågan mellan EU-länderna och EU-parlamentet. Det senaste kompromissförslaget som ligger på bordet innebär att det ska vara helt upp till varje medlemsland att själv reglera, erfar TT. Inget sägs om längden på uppehållstillståndet eller om det ska vara tillfälligt eller permanent.
Frågan är vad Sverige då väljer. Till exempel vill Moderaterna och Sverigedemokraterna att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara regel.
Även när det gäller familjeåterförening ser det framtida asylsystemet i EU ut att ge utrymme för bråk mellan riksdagspartierna. Flera småpartier är mycket kritiska till att den tillfälligt skärpta lagen inte ger rätt till familjeåterförening för alla de som får asyl i kategorin alternativt skyddsbehövande.
De sju rättsakter som nu förhandlas i EU innehåller inga nya regler när det gäller familjeåterförening.
EU kommer inte heller att lägga sig i om medlemsstaterna vill ha egna så kallade skyddsgrunder som skäl för uppehållstillstånd. De olika lagförslagen handlar endast om konventionsflyktingar och alternativt skyddsbehövande, vilka regleras i internationella konventioner.
I Sveriges tillfälligt skärpta asyllag togs skyddsgrunden "övriga skyddsbehövande" bort helt, samtidigt som uppehållstillstånd på grund av "särskilt och synnerligen ömmande omständigheter" beviljas mer sällan. Flera partier vill återinföra möjligheter att ge uppehållstillstånd av flera olika skäl, till exempel för att någon är sjuk eller har stark anknytning till Sverige.
EU-kommissionen lämnade förslag till sju olika rättsakter under 2016, som har kommit olika långt i förhandlingsprocessen. Flera av dem förhandlas nu mellan EU-länderna och EU-parlamentet.