Stockholm lovar stöd till papperslösa kvinnor följs inte - Våldsutsatta papperslösa kvinnor i Stockholm har rätt till skyddat boende. Men kvinnojourerna ger en annan bild.
- Den politiska retoriken om att kvinnor har rätt till vissa saker sipprar inte ner i verkligheten, säger Olga Persson som är generalsekreterare på Unizon.
Papperslösa kvinnor som utsätts för våld av närstående har få möjligheter till hjälp. Att anmäla förövaren till polisen är för de flesta inte ett alternativ eftersom de själva befinner sig illegalt i landet och riskerar tvångsutvisning. Möjligheten att få komma till ett skyddat boende är väldigt liten eftersom majoriteten av kvinnojourerna inte tar emot dem.
- Det är inte alla kvinnojourer i Sverige som tar emot papperslösa kvinnor. Anledningen till det är att de är papperslösa och för att de tyvärr måste gömmas. Det är en risk som alla inte vill ta, säger Zozan Inci som är ordförande hos Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer.
Att Roks skyddade boenden inte tar emot papperslösa kvinnor beror, enligt henne, även på att det är en ekonomisk fråga. Kvinnor som kommer till deras bonden placeras oftast av socialtjänsten, som också betalar för platsen.
- Det blir också en fråga om att man går emot lagen. Hon är papperslös och hon finns i landet. Men om det kommer en papperslös kvinna som behöver stöd och hjälp är det klart att vi stöttar henne genom stödsamtal. Vi stänger inte igen dörren för en kvinna som är utsatt för våld och förtryck, säger Zozan Inci.
Papperslösa kvinnor som bor i Stockholms stad har rätt till skyddat boende, enligt stadens egen budget. Anna Rantala Bonnier, gruppledare för Feministiskt Initiativ i Stockholms stadshus, säger att det finns en uttalad politisk vilja men att det är oklart hur detta fungerar i praktiken. Ingen uppföljning har gjorts nyligen.
- Det kan finnas oklarheter hos socialtjänsten vad man får ge och inte ge till papperslösa kvinnor, vi vet också att dessa kvinnor inte söker sig till myndigheter, säger Anna Rantala Bonnier.
Klimatkollen med Jenny Stiernstedt. De viktigaste klimatnyheterna direkt i din inkorg.
Hon förklarar att de papperslösa kvinnorna som är i behov av skyddat boende ska vända sig till socialtjänsten som i sin tur ska placera dem. Samtidigt påpekar Anna Rantala Bonnier att polisen i Malmö begärt ut adresser till papperslösa personer som sökt hjälp hos just socialtjänsten.
- Jag kan bara beklaga det djupt. Jag tycker ändå att det är viktigt att markera att papperslösa kvinnor ska ha rätt till skyddat boende.
Kvinnojourerna i Stockholm som SvD varit i kontakt med tar inte emot papperslösa kvinnor i sina skyddade boenden. På Alla kvinnors hus vet man inte ens om att dessa kvinnors rättighet till skydd finns inskrivet i stadens budget.
Inte heller på Unizon, en organisation som samlar över 130 kvinnojourer och tjejjourer har man hört talas om att papperslösa kvinnor i Stockholm erbjuds skyddat boende av staden.
- Det är en extremt komplicerad fråga. Alla kvinnor har samma rätt till stöd och skydd, alla omfattas av socialtjänstlagen. Vi vet att den gruppen är särskilt utsatt i och med att de lever i en svår ekonomisk situation och är ofta rädda för myndigheter.
Enligt henne jobbar jourerna som är anslutna till Unizon främst med så kallad öppet stöd när det gäller papperslösa kvinnor, vilket innebär att de ger rådgivning och stödsamtal. Olga Persson påpekar också att kvinnojourerna generellt tvingas säga nej till sju av tio förfrågningar om skyddat boende.
Kvinno- och ungdomsjouren ATIM i Malmö har ett unikt samarbete med kommunen. Där finns en plats på skydat boende som är öronmärkt för papperslösa kvinnor.
- Papperslöshet innebär multipel utsatthet. Det är en kombination av att inte ha en plats, att ha gått igenom en flykt och kanske under vägen varit med om hemska upplevelser. Sen fortsätter det med våld i nära relation så man kan säga att traumat slutar aldrig, förklarar Katarina Silfver, som är beteendevetare och samtalsterapeut på ATIM.
Sedan 2012 har sju papperslösa kvinnor och nio barn varit placerade i det skyddade boendet i Malmö och trycket är, enligt Katarina Silfver, högt. Långt ifrån alla som skulle behöva skydd får det.
- Det är kö just nu. Samhället sviker kanske några av dem som behöver mest hjälp av alla. Vi borde kunna göra bättre, säger Katarina Silfver.
Tipsa våra reportrar Negra Efendic, negra. efendic@svd. se, och Adam Svanell, adam. svanell@svd. se
"Papperslösa" kallas människor som vistas i landet utan tillstånd, antingen för att de ansökt om asyl och fått avslag eller för att de rest in legalt men stannat längre än vad de haft tillstånd för.
Ingen vet hur många papperslösa som finns i Sverige. Polisen har runt 17 000 ärenden med människor som har avvikit när de hotats av utvisning. Många av dessa har sannolikt redan lämnat landet, medan de papperslösa som aldrig sökt asyl inte syns i siffrorna.