Tysk baksmälla Migranter botar inte brist på arbetskraft - I det tyska näringslivet korkades champagneflaskorna upp förra året när över en miljon flyktingar sökte sig till Tyskland där företagen skriker efter arbetskraft. I dag är baksmällan påtaglig - migranterna är sämre utbildade och passar sämre in i det tyska arbetslivet än förväntat. Det är politisk dynamit.
BONN Tysklands 30 största börsnoterade bolag omsätter sammanlagt mer än 1100 miljarder euro och har över 3,5 miljoner anställda - men sysselsätter inte mer än 54 flyktingar med tillsvidareanställning.
Siffrorna som redovisas av Frankfurter Allgemeine Zeitung efter en rundringning till DAX-bolagen sätter fingret på de många olösta integrationsproblemen. På bristande kunskaper i tyska, kvalifikationer som inte efterfrågas och segdragna asylprocesser som förstör motivation.
Inte minst vittnar de om överdrivna förhoppningar.
Flertalet flyktingar är välutbildade och motiverade. Sådana behöver Mercedes, jublade i september förra året Daimlers styrelseordförande Dieter Zetsche.
I bästa fall, sa han, skulle flyktingvågen lägga grunden till ett "nytt ekonomiskt mirakel" i Tyskland. I medierna tecknades bilden av en ström av ingenjörer, läkare och programmerare som bara väntade på att visa vad de går för.
Sedan dess har det gått nästan ett år och många undrar varför företag som kemibjässen Bayer, försäkringsbolaget Allianz eller Volkswagen inte har en enda flykting med fast anställning.
Det stora undantaget är logistik- och postkoncernen Deutsche Post som har 50 flyktingar med tillsvidareanställning. Även stålföretaget Thyssen-Krupp säger att migranter har anställts men att deras flyktingstatus inte dokumenteras i personalavdelningen.
Må vara att rundringningen till de stora börsföretagen inte ger en helt rättvis bild. Men klart är att det kommer att ta tid att få in migranterna på arbetsmarknaden. Enligt migrationsmyndigheten BAMF har visserligen nästan en femtedel av de asylsökande högskoleutbildning. 20 procent har avslutat gymnasieskolan och 22 procent grundskolan.
Men problemet är att de flesta saknar arbetslivserfarenhet eller har utbildningar som de tyska företagen inte efterfrågar. Hela 58 procent av migranterna som hade jobb innan de flydde till Tyskland tillhör enligt BAMF kategorin lågkvalificerade som behövs för enklare "hjälparbeten".
Vad näringslivet skriker efter är dock högkvalificerad arbetskraft. Av 663000 lediga jobb i slutet av juni var det bara 113000 som inte krävde hög kompetens och gedigen erfarenhet.
För att få in migranter på arbetsmarknaden har Angela Merkels kristdemokrater föreslagit att företagen tillåts underskrida minimilönen på 8,50 euro, cirka 80 kronor i timmen, under de första sex månaderna. Men framstöten är hårt omstridd i regeringen där socialdemokraterna varnar för att spela ut fattiga flyktingar mot fattiga tyskar.
Invändningen är inte gripen ur luften. Alla mätningar visar att invandringskritiska paroller vinner gehör framför allt bland sämre utbildade tyska löntagare som fruktar konkurrens på arbetsmarknaden.
Det bådar illa inför parlamentsvalet om ett drygt år. Högerpopulistiska Alternative für Deutschland AfD hoppas på ett genombrott på den nationella politiska scenen - sannolikt i spåren av en känsloladdad valrörelse med migration och integration i fokus.