Nej, utlänningarna tar inte våra jobb - Det mest stötande med den samlade vänsterns tal om öppenhet är falskheten. För dem betyder öppenhet öppna gränser men utan vägar in i det gemensamma. Hit men inte längre och svenska jobb till svenska jobbare.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Den marknadsliberala tankesmedjan Timbro har tagit sig an vänsterns, socialdemokratins och fackets argument mot arbetskraftsinvandring. I rapporten "Ohållbara argument mot arbetskraftsinvandring" betar Caspian Rehbinder av myter och falsarier som anförs från dem som vill hindra arbetskraftsinvandring.
I våras aktiverades Stefan Löfvens facknerv. Här skulle inga utlänningar komma och ta tusentalsjobb som folk redan bosatta i Sverige kunde fått. En rimlig motfråga hade varit hur det kommer sig att alla dessa jobb i så all inte redan "går till" dem som är arbetslösa. Ett gravt systemfel borde föreligga och åtgärdas. Men Löfvens analys var en annan och av mer facklig art. De som kommer hit och "tar jobben" måste stoppas.
Rehbinders granskning visar att Löfven oroar sig i onödan. 2017 rörde sig arbetskraftsinvandringen inte om mer än cirka 1 000 arbetstillstånd för så kallade överskottsyrken. De tusentals jobb som i stället skulle gå till arbetslösa i Sverige, fanns inte. Än mindre var de knyckta av utlänningar - det var jobb ingen annan ville eller kunde ta.
Efter "de tar våra jobb-kortet" brukar lönedumpning följa. Det är ett dubbelt argument eftersom det angår både dem som redan har jobb och de utifrån som kommer hit och tar de lediga jobben. Här byts strategi. De som tidigare ansetts knycka jobb som andra borde få, omsluts i stället av omsorg och omtanke. Det är för att de inte ska behöva jobba till löner lägre en fackliga medlemmars man hellre stänger dem ute. O, ädelmod!
Alldeles oavsett argumentation är bilden inte sann.
Arbetskraftsinvandrarna utgör 0,3 procent av arbetskraften. Som Rehbinder skriver i rapporten går det inte att belägga påståendet att en sådan liten andel skulle påverka något som helst löneläge. I synnerhet inte som de regelmässigt gör det till kollektivavtalslön. Snarare, menar han, gör arbetskraftsinvandring som helhet att arbetsmarknaden fungerar bättre. När företag och andra arbetsgivare får tag i den sorts kompetens de behöver blir helheten effektivare. Näringslivet blir smartare och löner går upp. Inte ens facket borde vara emot just det.
Vidare på omsorgsspåret brukar arbetskraftsmotståndare hävda att de som kommer hit utnyttjas och far illa. I de fall missbruk förekommer är det mot alla regler och ska beivras som varje annat brott. Men brottslingar kan inte tillåtas sätta bilden av en hel verksamhet som i övrigt fungerar. Varför straffa dem som sköter sig med hänvisning till att det finns rötägg som utnyttjar andra människor?
Slutligen berör Timbrorapporten ekonomers envig om invandringens kostnader och förtjänster. Å ena sidan de som säger att invandring är bra för att det lönar sig, å andra sidan de som säger att invandring är dåligt eftersom det kostar för mycket.
Som med allt kringgärdat av regleringar och restriktioner, beror utallet på hur vi hanterar och reglerar invandringen.
Först och främst finns det invandring i form av flyktingmottagning som alltid kommer att kosta ekonomiskt, precis som bistånd kostar. Det finns ändå skäl att bejaka den.
Därefter kommer invandringens ekonomiska kostnader att avgöras av vilka incitament som regleringar och välfärdsordningar skapar. För den liberalt lagde är en mindre välfärdsstat inte ett nödvändigt ont för att hjälpa människor i nöd, utan en välbehövlig och riktig förändring.
Sverige kommer att förändras av invandring, precis som vi i allt påverkas av vad som händer i världen runt oss. Så har det förstås alltid varit men vi är allt mer en del av den. Det är genom reformer vi avgör hur förändringen ska se ut. Initiativ är bara den förunnad som ser vad som sker och vet vart den vill.