Trumps indrivare till Natomöte - President Donald Trump upprepade det som ett mantra under valrörelsen: Natos medlemmar måste betala mer, de kan inte förvänta sig att USA ska stå för en så oproportionerligt stor del av alliansens försvarskostnader. Nu är det dags för Tillerson att ta över stafettpinnen.
- Utrikesministerns främsta mål är att få de allierade att förnya sina åtaganden om ökade resurser till Natos försvarskostnader, säger en tjänsteman på USA:s försvarsdepartement inför mötet i Bryssel enligt nyhetsbyrån AFP.
Tillerson väntas uppmana Natos utrikesministrar att sätta press på sina regeringar så att de lever upp till alliansens mål om att två procent av medlemmarnas BNP ska gå till försvaret. Målet ska vara uppfyllt till 2024, i nuläget har enbart fem av de 28 länderna - Estland, Grekland, Polen, Storbritannien och USA - nått dit. Amerikanen tänker understryka vikten av att Natoländerna stärker sin militära kapacitet.
En annan punkt på agendan blir sannolikt huruvida Montenegro ska bli alliansens 29:e medlem, något som 25 medlemmar inklusive USA godkänt. Ett sådant medlemskap har beskrivits som en markering mot Moskvas försök att utöka sitt inflytande på Balkan.
Ryssland är också ett självskrivet samtalsämne. Att Donald Trump under valrörelsen upprepade gånger uttryckte beundran för dess president Vladimir Putin har skapat oro hos flera av Natomedlemmarna i öst, i synnerhet de baltiska som har Rysslands annektering av Krim 2014 i färskt minne. Men Tillerson väntas förorda presidentens linje, nämligen att Nato ska fokusera mer på att bekämpa "radikal islamisk terrorism" än Putins Ryssland, enligt källan på försvarsdepartementet.
Senare i vår ska även Trump själv besöka Nato, när alliansen håller toppmöte i Bryssel den 25 maj.
Tillerson, som tidigare var vd för energijätten Exxon Mobil, har hållit en påtagligt låg profil sedan han blev USA:s chefsdiplomat. Men han väckte uppståndelse då han meddelade att han tänkte skippa Natomötet till förmån för ett toppmöte mellan Trump och Kinas president Xi Jinping i Florida om en vecka. Natomötet tidigarelades därför till fredagen denna vecka.
Nato har sedan länge en målsättning om att medlemsländerna ska ha försvarsbudgetar som motsvarar minst två procent av landets BNP. Efter en lång tid med minskande anslag enades stats- och regeringscheferna vid sitt toppmöte 2014 att inom tio år ha uppfyllt målet.
Fortfarande är det dock enligt Natos egen statistik endast fem länder som klarar tvåprocentskravet: USA (3,61 procent), Grekland (2,36), Storbritannien (2,17), Estland (2,18) och Polen (2,01).
Norge ligger på 1,55 procent och Danmark på 1,14. Motsvarande siffra för icke-medlemmen Sverige 2015 var 1,1 procent.
Källa: Nato
Försvarsalliansen Nato, som bildades 1949, har 28 medlemmar. Bland dem finns Danmark, Norge, Island och de baltiska staterna.
Medlemmarna omfattas av en överenskommelse, Natofördragets artikel 5, enligt vilken en attack mot ett medlemsland ska betraktas som en attack mot alla.
För icke-medlemsländer sker samverkan med Nato bland annat inom programmet Partnerskap för fred (PFF), där Sverige varit med sedan 1994. Det sker även i Euro-atlantiska partnerskapsrådet (EAPR) som inrättades 1997. Partnerländerna har också samverkan med Nato i Partnership for peace planning and review process (Parp), där ländernas förmågor för internationella insatser redovisas och utvärderas.
Sveriges värdlandsavtal med Nato innebär att Sverige lättare ska kunna stödja och ta emot stöd från försvarsalliansen vid en kris i Sverige eller dess närområde.
Källa: Nato och TT:s arkiv