Asylpolitik fortsätter splittra EU ledarna - - Ståndpunkterna har inte förändrats, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel när hon efter midnatt lämnar toppmötesbyggnaden efter en utdragen middag.
Framför allt är det frågan om huruvida alla medlemsstater ska tvingas att vara med och ta emot flyktingar som splittrar EU-länderna. När det gäller behovet att skydda EU:s yttre gränser och stötta afrikanska länder, så att färre migranter ger sig av på farliga resor mot Europa, så är samsynen större.
Statsminister Stefan Löfven beskrev diskussionen som saklig, samtidigt som det finns spänningar.
- Det är fortfarande väldigt svårt. Det är komplext, det är mycket känslor och olika perspektiv, men jag tror ändå att det finns en medvetenhet om att om vi inte fixar det här, då har vi också stora problem, säger Stefan Löfven efter mötet.
EU-ledarna är dock överens om att förhandlingarna som pågår om olika migrationsförslag ska fortsätta under våren, med siktet inställt på att bli överens senast i juni 2018.
- Vi ska sikta på enhällighet, men sedan kvarstår faktum att om vi inte kommer överens, så kan vi fatta beslut med kvalificerad majoritet, säger Löfven, vilket i praktiken betyder att något eller några länder blir överkörda.
Inför mötet lyckades värden, rådsordförande Donald Tusk, reta upp en rad länder rejält, däribland Sverige. Orsaken var att Tusk signalerat att han är beredd att slopa idén om tvingande flyktingkvoter i EU om länderna inte kommer överens.
Sverige och flera andra länder såg det som att Tusk valde sida och ställde sig bakom de länder som vägrar att acceptera bindande kvoter i asylmottagningen, främst Polen och Ungern.
Enligt Löfven fick Tusk inse under mötets gång att han inte har något större stöd för sin uppfattning.
- Han ser väl att han inte har en majoritet för det, konstaterar Löfven.
Toppmötet avslutas på fredagen - även om det då egentligen är två helt nya separata möten som äger rum.
Först håller euroländerna ett toppmöte dit alla länder som är med i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt också bjudits in - samt även Tjeckien och Kroatien. I praktiken har det inneburit att alla länder utom det snart EU-lämnande Storbritannien kommer att vara med för att diskutera hur det ekonomiska samarbetet ska fungera framöver och planerna på att exempelvis införa en gemensam "eurofinansminister".
Därefter möts exakt samma länder igen - fast nu i egenskap av de 27 som blir kvar i EU efter det brittiska utträdet. På programmet då står att formellt ge klartecken för att inleda nästa fas i brexitförhandlingarna, om övergångsregler och framtida handelsrelation.