Expert Sveriges metod för åldersbedömningar olämplig

Senaste nyheterna om flyktingkrisen

Expert Sveriges metod för åldersbedömningar olämplig - Andreas Schmeling, som är en av världens främsta experter på området, säger i en intervju med SvD att metoden som Sverige använder för åldersbedömningar av asylsökande är olämplig. I hans forskning hade var femte 17-årig pojke en färdigutvecklad knäled.

Andreas Schmeling, universitetsprofessor i rättsmedicin och en av världens främsta experter på åldersbedömningar, kallar Rättsmedicinalverkets metoder för olämpliga "för att fastställa vuxenålder med största möjliga säkerhet".

I Sverige görs i dag två undersökningar för att avgöra om en person är under eller över 18 år. En röntgenundersökning av visdomständer och en magnetkameraundersökning av knäled. Resultat från dessa undersökningar ligger sedan till grund för Rättsmedicinalverkets åldersbedömning av personen.

Andreas Schmeling menar att den aktuella undersökningen av knä inte är en vetenskapligt säkerställt metod. I en skriftlig intervju med SvD förklarar han att knät kan vara färdigvuxet före 18-årsåldern.

I somras publicerade Schmeling med flera den hittills största studien av metoden som Rättsmedicinalverket nu använder för att bedöma knäts mognad. Den visade att 19 procent av manliga 17-åringars och 68 procent av kvinnliga 16-17 åringars knän var färdigväxta.

Det innebär att en majoritet av flickorna och nästan var femte pojke som genomgått medicinsk åldersbedömning i Sverige och som är strax under 18-år kan vara felbedömda.

När Rättsmedicinalverket nyligen kontaktade Andreas Schmeling och efterfrågade rådata gällande åldersbedömningar av flickor, gjorde han klart att han inte kommer att skicka den till dem.

"En diskussion om rådata leder enligt min uppfattning bara till att en olämplig metod även i fortsättningen kommer till användning. Till detta villa jag inte bidra. ", skriver han.

Rättsmedicinalverket har nyligen pausat åldersbedömningar av flickor för att undersöka nya studier.

SvD har tidigare berättat att 17 av 20 andrahandsutlåtanden av medicinska åldersbedömningar går tvärtemot Rättsmedicinalverkets mätresultat. Personerna som gjort dessa utlåtanden är två tyska forskare som varit med och utvecklat mätmetoden.

Andreas Schmeling skriver: "Resultatet av dessa säger enligt min uppfattning allt om tillförlitligheten i den svenska tillämpningen. "

Petra Almqvist, överläkare och en av experterna i metodgruppen på Rättsmedicinalverket, sade i en intervju med SvD att personerna som gör bedömningar av knäts mognad i Sverige är specialister inom sitt område och att den typen av bedömningar ingår i allmän radiologisk kunskap.

Enligt Schmeling krävs specifika kunskaper och erfarenhet för en korrekt bedömning.

"I synnerhet behövs det under inlärningsfasen ständig feedback av erfarna experter. Uppfattningen att det rör sig om allmän radiologisk kunskap delar jag inte. "

Han skriver vidare att det finns en metod med vilken man på ett säkert sätt kan fastställa åldersgränsen i asylprocessen. Metoden rekommenderas av den internationella arbetsgruppen för rättsmedicinsk åldersdiagnostik (AGFAD). Det handlar om en kombination av kroppsundersökning, en röntgenundersökning av handen och av visdomständerna samt - i de fall där handskelettet vuxit färdigt - en skiktröntgenundersökning av nyckelbenet.

"I Österrike används AGFAD-metoden sedan flera år tillbaka med stor framgång när det finns tvivel om ensamkommande flyktingars påstådda minderårighet. ", skriver Andreas Schmeling.

Rättmedicinalverkets avdelningschef och metodansvarig för medicinska åldersbedömningar, Elias Palm, har i en intervju med SvD sagt att mycket av kritiken som framkommit mot myndighetens arbete på sista tiden kommer från samma källa.

- Det handlar mycket om att det tyska sättet att använda metoden går emot det svenska. Det tyska systemet har inte, som vårt, två bedömare som måste bedöma varje bild. Det ökar säkerheten, sade Elias Palm.

Andreas Schmeling kommenterar det med att det i Tyskland inte finns en enhetlig standard för medicinska åldersbedömningar av asylsökande.

"I Münster används AGFAD-metoden. Alla hand- och tandröntgenbilder granskas av minst två experter. Alla skiktröntgen av nyckelben granskas av minst tre experter", skriver han.

Källa - 2017-12-14 19:00

Liknande nyheter

    Mest läst:
  1. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/hon-hittade-karleken-en-buske/
  2. Https://www.senastenyheterna.se/flyktingkrisen/mysteriet-med-harry-scheins-miljoner/
  3. Folkmordet i rwanda
  4. Ensamkommande gymnasiestudier
  5. Om det blir nyval
  6. Piska som i usa
  7. Efter gripandet på arlanda tvo men häktat
  8. Poeten mot fascismen
  9. Angela merkels efterträdare
  10. Flyktingkaravanen

Om flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen i EU där över 300.000 personer har flytt över medelhavet från krig i sina hemländer.
Twitter Facebook Google+