Efter rekordvarma maj ökat förtroende för SMHI - Bottenbetyg för Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. SMHI:s och Riksrevisionens anseende har däremot ökat. Det visar nya siffror från Sifo om allmänhetens förtroende för landets myndigheter.
Kustbevakningen har högst förtroende av de statliga myndigheterna. SMHI har seglat upp som ny tvåa på listan, förbi bland andra Konsumentverket och Strålsäkerhetsmyndigheten. Det framkommer i årets upplaga av Sifos undersökning om svenska myndigheters anseende, som SvD tagit del av.
- Vi har ingen tydlig eller entydig bild av varför SMHI har ökat i förtroende. Jag höll på att säga på grund av det soliga vädret, undersökningen gjordes i maj. Väderpresentatörerna kan ha en stor del av ökningen, även om de inte är anställda av SMHI, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Sifo.
SMHI ökade från ett indextal på 49 till 54. Den bästa listklättraren är dock Riksrevisionen som lyfter från 23 till 42.
Den som tappar mest är Försäkringskassan som sjunker från minus 6 till minus 20. Kassan hade en positiv indexutveckling 2012-2016, men tappar nu för andra året i rad.
- Vi är medvetna om att det har varit en intensiv debatt om sjukförsäkringen och assistansersättningen. Det har naturligtvis påverkat förtroendet för oss. Vi kraftsamlar nu på en rad områden för att stärka förtroendet. Det handlar om att öka servicen och det stöd vi kan ge till medborgarna, säger Maria Hemström-Hemmingsson, tillförordnad generaldirektör på Försäkringskassan.
Försäkringskassan har återigen sällskap av Arbetsförmedlingen och Migrationsverket i botten av rankingen.
- Det låga indexet handlar om uppfattningen att Arbetsförmedlingen inte förmedlar arbeten till vanliga arbetssökande, det vet vi sedan tidigare undersökningar. Migrationsverkets index tror jag handlar om invandringskritiken, inte om deras verksamhet, säger Toivo Sjörén.
Mikael Sjöberg är generaldirektör för Arbetsförmedlingen.
- Vi rör oss uppåt i rankingen jämfört med förra året och det tycker jag är positivt, men det är en stor utmaning att ändra bilden av oss när vi ofta förekommer och kritiseras i den politiska debatten. Det är varken bra eller tillfredsställande med ett lågt anseende och det vi kan göra åt det är att förbättra själva verksamheten, och det gör vi också, säger Mikael Sjöberg.
Fredrik Bengtsson är kommunikationschef på Migrationsverket.
- Naturligtvis är det ett problem med ett lågt anseende men vi tar det med ett visst lugn. Vi tre stora myndigheter som arbetar med mest människor brukar vara mest utsatta. Dessutom har vi en speciell problemställning med att både de som tycker att vi ska vara mera frikostiga eller tvärtom är kritiker av oss, kommenterar Fredrik Bengtsson.
Toivo Sjörén på Sifo uppger att generellt är det så att ju mer en individ vet om en myndighet ju mer positivt blir betyget. Men undersökningen är gjord bland personer som inte behöver ha haft någon kontakt med eller kunskap om de myndigheter de tycker till om.
Varför är inte de berörda av verksamheten, till exempel asylsökande som har kontakt med Migrationsverket, tillfrågade i undersökningen?
- Man ska kunna svenska för att få delta. Det finns personer med invandringsbakgrund i panelen, men inte bland de som kom 2015 eller senare.
Används de här anseenderesultaten på något sätt av myndigheterna?
- Ibland ser man ju i statliga regleringsbrev att man skriver att det är viktigt med förtroende bland allmänheten, det underlättar ju deras arbete. Och det är ju viktigt att till exempel Folkhälsomyndighetens råd om vaccineringar följs, säger Toivo Sjörén.
Undersökningsföretaget Kantar Sifo har ur sin panel av 100 000 personer, 18-75 år gamla, frågat 8 000 slumpmässigt utvalda om deras förtroende för några av de drygt 300 statliga myndigheter som finns. Utifrån fem frågor om de tillfrågades förtroende för och uppfattning om hur myndigheten genomför sina arbetsuppgifter, har ett index vägts samman för varje myndighet.
De tillfrågade har svarat via webben och svarsformen innebär att panelen har något färre fysiskt arbetande och äldre än det underlag som fås vid till exempel telefonintervjuer.