Malmös unga missar de nya jobben - Budskapet som tickar fram på den stora bildskärmen i receptionen på Arbetsförmedlingen vid Triangeln i Malmö låter lovande: "I Platsbanken kan du söka bland 75 318 lediga jobb, varav 4 597 i Skåne".
I verkligheten är det inte lika lätt.
- Jag har sökt alla jobb jag kan. Men det är svårt. Man måste ha bättre utbildning, säger 19-årige Basem Masoud.
För ett år sen gick han ut NTI-gymnasiet på Möllevången. Nu sitter han i väntrummet inför sitt första besök hos en arbetsförmedlare. Han är klädd i shorts och munkjacka, ser lite osäker ut.
Sedan fick han flytta hemifrån.
Nu sover Basem hos sin bror och lever på ett par tusenlappar i månaden i socialbidrag.
- Jag har sökt in på högskolan till hösten, fast jag vet inte om jag kommer in, säger han.
Det är en vanlig tisdag i juni och genom dörren till Arbetsförmedlingen anländer arbetslösa i en stadig ström.
Carolina Jönsson, 26, har haft jobb som timanställd busschaufför under våren och hoppas få det igen till hösten.
- Jag måste gå hit och stämpla under sommaren, säger hon.
Också Monica Moussa, 21, är här för att skriva in sig som arbetslös.
- Jag läste några kurser på Malmö högskola. Det är tråkigt att vara utan arbete. Och det är svårt att klara sig utan pengar.
Muhammad Aqbal, 47, kom till Sverige från Afghanistan för fem år sen med fru och tre barn.
Efter korta påhugg på en postterminal och som truckförare har han varit arbetslös i tio månader.
- Hemma i Afghanistan jobbade jag som idrottslärare. Det vill jag göra här i Sverige också. Men jag måste lära mig svenska bättre. Till dess tar jag vilket jobb som helst.
Vid en datorskärm längst in i lokalen sitter en ung kvinna och förbereder ännu en jobbansökan. Hon tackar bestämt nej till att framträda med namn och bild. För många är arbetslösheten en skam.
Men hon har bestämda åsikter om stadens arbetsmarknad.
x x x
Byggställningar, lastfordon och högar med rör kantar cykelvägen söderut från Hyllie station. "Malmös nya framsida", kallas området i kommunens marknadsföring. 10 000 bostäder och lika många arbetsplatser ska växa fram här i skarven mellan stad och land.
Ungefär en kilometer från tågstationen ligger Hyllies handelscentrum dit personbilar med släp rullar på väg mot hemelektronik, byggvaror och blomsterplantor.
Bakom det blå Ikeavaruhuset står en blygrå byggnad med taggformat tak omgivet av spinkiga nyplanterade träd. Hit till möbeljättens globala kontor flyttade 1 200 anställda från Helsingborg i september 2015. Hubhult, heter det. Hult påminner om Ikeakoncernens småländska rötter, hub står för engelskans nav.
Hubhult är kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammehs favoritexempel när hon talar om Malmö som "tillväxt- och utvecklingsmotor". Hon pekar på Ikeas nya globala kontor som bevis för att näringslivets jättar ser Malmös blandade befolkning som en tillgång:
- De lyfter fram befolkningen och stadens identitet och möjligheter.
Katrin Stjernfeldt Jammeh brukar upprepa:
- Arbetsplatserna i Malmö har aldrig varit fler än nu.
Problemet är att de nya jobben inte får stadens höga arbetslöshetstal att sjunka. Bara Lessebo och Södertälje har högre arbetslöshet än Malmö. Och ingenstans står så stor andel av den arbetsföra befolkningen vid sidan av arbete och studier.
På Hubhults parkering står charterbussar som dagligen kör anställda från Höganäs, Ängelholm och Helsingborg. Ikea har hyrt in dem för att behålla attraktiv personal vid flytten till Malmö.
- Det är inte förstagångsjobben som finns hos oss, om man uttrycker det så, säger vd Staffan Lindquist.
Det finns jobb i Malmö även för dem som inte tillhör arbetskraftens välbetalda elit. Malmö stad letar med ljus och lykta efter förskollärare, lärare och socialsekreterare. Inom handel, restaurang, hotell och service finns arbeten som inte kräver universitetsutbildning. Den som inte platsar på Ikeas nya globala kontor kan få jobb i varuhuset.
Men en stor del av Malmöborna har ändå alltför svaga meriter för att få de lediga jobben. Dagens arbetskraft är uppdelad i en stark och en svag grupp.
- Det är en spänd situation, säger Thomas Behrens, analytiker på Arbetsförmedlingen.
Var tredje Malmöbo är född i ett annat land. Nästan hälften är under 35 år. Kommunledningen talar gärna om den unga och mångkulturella befolkningen som en styrka. Samtidigt är det just unga och utrikesfödda som har allra svårast att få jobb.
• Den totala arbetslösheten ligger på 15,2 procent - exakt dubbelt så högt som i riket.
• 19,4 procent av Malmöborna i åldern 18-24 år är registrerade som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Motsvarande siffra för riket är 10,8 procent.
• 28,5 procent av utrikes födda invånare i Malmö är arbetslösa, mot 21,2 procent i riket.
Många av dem bor i miljonprogramsområdena som ligger inom synhåll från Hyllie.
Hussein "Husko" Chahrour, 23 år, är född och uppväxt i Kroksbäck.
- Många har så lite hopp att de stannar kvar på ruta ett, säger han.
Hussein Chahrour talar av egen erfarenhet. Han hade varken stora förhoppningar eller planer under sin tonårstid.
- Jag hade vänner som var kriminella. Det var mycket sena nätter. Vi tänkte bara på att ha roligt och tjäna svarta pengar, berättar han.
I gymnasieåldern försökte han, som han säger, ta sig upp. Han gick ut fordonsprogrammet och sökte jobb och praktik. Men till slut hade det gått två år utan att han kallats till en enda intervju.
- Jag fick aldrig en chans. Det kändes tungt.
Varför var inte en enda arbetsgivare intresserad? Hussein Chahrour tror att det handlar om diskriminering.
Till slut fick han jobb, på sin egen fritidsgård Flamman i Kroksbäck. Idag peppar han ungdomar i tjugoårsåldern som går sysslolösa.
- En del tänker att de aldrig kan bli accepterade därför att de heter Hussein eller Mohammed. En del har en prick i polisregistret. Samtidigt är många duktiga och disciplinerade. De skriver cv, de går och tränar, de ser till att lillebrorsan sköter sig i skolan.
Han sammanfattar:
- Det är svårt för unga som inte har fått in en fot. Många saknar någon som välkomnar dem till ett annat liv.
Hussein Chahrour pekar på något viktigt. Vägen till jobb går ofta genom kontakter. Familj, vänner och bekanta som inspirerar, tipsar och rekommenderar. En vanlig uppskattning är att sju av tio jobb förmedlas på det sättet. För den som växer upp i områden som Hermodsdal, Herrgården eller Holma - där de flesta vuxna inte har jobb - blir uppförsbacken brant.
Ett avgörande problem är att många inte klarar sin grundläggande utbildning. Var femte niondeklassare går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Och sex av tio unga arbetslösa Malmöbor saknar gymnasieexamen, visar en kartläggning från Arbetsförmedlingen.
- Det är en vattendelare. Utan gymnasieutbildning saknar man allt som en arbetsgivare kräver, säger Thomas Behrens på Arbetsförmedlingen.
AF:s undersökning visar också hur sårbar man blir utan gymnasiebetyg: De som trots allt lyckas få jobb blir ofta arbetslösa på nytt, i genomsnitt tre längre perioder under en tioårsperiod.
Hur ska det gå för Malmö? Johan Forssander är vd för IT-jätten IBM:s nordiska utvecklingscenter. Han bor i Bjärred, men växte upp i Malmö och tänker mycket på hur staden utvecklas.
Han har varit mentor åt nyutbildade och deltar i kommunens nätverk för näringslivsfrågor. Han är orolig för att Malmö dras isär, att vissa delar är fattiga och utsatta medan andra är välbeställda.
IBM:s nya utvecklingscenter öppnade i Malmö i augusti i fjol. Kontoret ligger på klassisk industrimark i Västra hamnen. Här etablerades 1989 en Saabfabrik med 900 anställda i en av Kockums gamla varvshallar.
Biljätten köpte marken för en symbolisk enkrona i ett försök att hålla liv i industristaden. Men efter bara två år stängde bilfabriken. Det blev Malmös sista stora industriprojekt.
Ett starkt skäl för IBM att flytta hit är att det finns många IT-ingenjörer inom pendlingsavstånd. Dagens 40 anställd