Många beskriver sig som krossade av kriget - De syriska flyktingarna i Libanon är fattiga, alltmer skuldtyngda och allt mindre välkomna att stanna i landet. En stor majoritet av dem upplever därför konstant oro och stress och depressionerna är mycket vanliga.
- Det viktigaste vi kan göra är att ge dem hopp, säger psykologen Nada.
Kriget i Syrien har pågått i över åtta år och i Libanon lever över en halv miljon syriska flyktingar i ett tillstånd av limbo. De kan inte arbeta lagligt och 69 procent av dem lever under fattigdomsgränsen. De vågar inte återvända men allt fler libaneser vill att de ska resa hem.
- Jag vill tala och berätta om vad jag har inom mig, men lider i tysthet, säger 19-åriga Mariam, från Aleppo. Hon bor med sin brors familj och har svårt att se någon framtid för sig själv.
Ovissheten inför framtiden tär på flyktingarnas mentala hälsa.
- Skillnaden mellan hur de levde i Syrien - i vanliga hus och med jobb - och hur de har det här i Libanon är en av de främsta orsakerna till depressioner, berättar psykologen Nada. Sen är det förstås svårt att inte veta hur framtiden kommer att se ut. Särskilt föräldrarna oroar sig mycket hur det ska bli för barnen.
Nada arbetar på en klinik som Läkare utan gränser (MSF) driver i Majdal Anjar där flyktingarna kan få gratis vård. De vanligaste besvären utöver depressioner är ångest, sömnsvårigheter, fobier och post-traumatisk stress.
- I det senare fallet handlar det oftast om personer som varit med om traumatiska upplevelser för flera år sedan men som inte har fått någon hjälp att bearbeta dessa.
Upplevelserna som ofta har med kriget att göra hemsöker patienterna igen och igen, dag som natt, och särskilt i samband med stress.
- Många beskriver sig som förstörda och krossade av kriget.
Nada lyssnar och försöker hjälpa flyktingarna att få distans och arbeta med sina svåra känslor.
- Jag kan ju inte påverka deras levnadsförhållanden, men jag kan hjälpa dem med tips på hur man kan hantera stress och negativa tankar.
Viktigast är att försöka spalta upp problemen och tänka på dem ett och ett så att de inte blir alltför överväldigande.
Hennes kollega, Amani Harb, som arbetar på MSF:s klinik i staden Hermel, i norra Syrien, ger en liknande bild. Hennes vanligaste patienter är kvinnor som har ångest eller barn som sängväter. Männen som kommer till henne har ofta väntat längre innan de söker hjälp och måste därför remitteras vidare till psykiatrisk vård.
I det mottagningsrum som hon delar med en läkare har hon ett litet bord med två små stolar för de barn som behöver hjälp.
- Vi brukar börja med att rita tillsammans. Efter ett par gånger brukar de berätta vad som tynger dem. Många barn lider av att föräldrarna är ledsna och har det svårt i Libanon, berättar hon.
Inte sällan kan det också förekomma våld inom familjen. Då träffar hon även föräldrarna och pratar om alternativa sätt att hantera stress och konflikter.
- Vi kartlägger familjens möjligheter både fysiskt och psykiskt och tar fram en plan för hur man ska hantera familjesituationen. Föräldrarna är alltid ångerfyllda. Ibland kan en så enkel sak hjälpa som att gå ut en stund utanför hemmet när man är uppstressad.
Ett stort problem är också att hälften av alla flyktingbarn inte går i skolan eller förskolan. Men även för de som fått tillgång till utbildning kan ovissheten inför framtiden lägga hinder i vägen.
- Jag kan inte fokusera på mina studier för jag mår inte bra. Jag börjar ofta gråta i klasrummet och sen skäms jag över mig själv, berättar 19-åriga Mariam.
Hon pluggar datavetenskap på en teknisk skola, men är ensam och isolerad.
I mötet med psykologen Najwa, som också är syrisk flykting, får hon hjälp att sätta ord på sina känslor genom att skriva och rita. Det har fått henne att drömma om att bli konstnär. Allra helst vill hon resa till Europa där hon hoppas att det finns någon som kan operera hennes handikappade fot.
Hon håller upp en bild på en fågel som sitter i en bur, med en skadad fot.
- Jag drömmer om att en dag kan flyga iväg härifrån.
Konflikten i Syrien har pågått sedan mars 2011. Över en och en halv miljon syrier har flytt till Libanon, som har en befolkning på sex miljoner.
69 procent av de syriska flyktingarna i Libanon lever under fattigdomsgränsen. 51 procent har konstant svårt att klara av att betala för mat och hyra. Även om de får bidrag från UNHCR och stöd från hjälporganisationer tvingas nio av tio låna pengar för att överleva.
66 procent av flyktinghushållen bor i bostadshus. De övriga i tält eller enklare byggnader. 33 procent av flyktinghushållen bor i läger som inte lever upp till humanitär standard. 5,5 procent lever i läger där förhållandena anses direkt farliga.
60 procent av de syriska flyktingarna i Libanon upplever konstant stress och oro.
53 procent befinner sig i riskzonen för att drabbas av depression.
Källa: FN, Läkare utan gränser
Tf