Många favoriter till fredspris - Afrikaner igen? Äntligen någon i öst? Pressfrihet eller klimatkamp?
Favoriterna är många inför offentliggörandet av Nobels fredspris 2020.
Greta Thunberg kan bli Sveriges sjätte fredspristagare genom åren.
Den 17-åriga klimataktivisten var flitigt omnämnd redan i fjol och tillhör fortsatt huvudkandidaterna till fredspriset, antingen ensam eller i kombination med organisationen Fridays for future.
Om hon hedras blir hon första svensk att prisas av den norska Nobelkommittén sedan en 80-årig Alva Myrdal 1982 belönades för sin långa strid för nedrustning.
Ytterligare fyra svenskar, däribland FN:s förre generalsekreterare Dag Hammarskjöld och förre statsministern Hjalmar Branting, har fått fredspriset genom åren.
Att Thunberg tillhör favoriterna hos diverse spelbolag innebär dock inte automatiskt att hon verkligen övervägs av kommittén. Henrik Urdal på det norska fredsforskningsinstitutet Prio tror att många av de mer välkända namnen finns med i spekulationerna endast för att spelbolagen vill få folk att satsa pengar.
Det gäller inte bara Thunberg, utan även exempelvis USA:s president Donald Trump och Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern.
- Jag tror inte att det reflekterar någon som helst insiderinformation, säger Urdal till nyhetsbyrån NTB.
Hans huvudfavoriter i år är i stället diverse organisationer och enskilda som arbetar för press- och yttrandefrihet, med Kommittén för skydd av journalister (CPJ) i spetsen.
Flera unga afrikanska kvinnor nämns också i spekulationerna i Norge, däribland Alaa Salah, som var en av förgrundsfigurerna under de stora folkliga protesterna mot Sudans förre diktator Omar al-Bashir i fjol. Ett pris till henne eller någon av de andra afrikanerna skulle samtidigt innebära att kontinenten tilldelas fredspriset för tredje året i rad, efter Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed i fjol och kongolesiske läkaren Denis Mukwege 2018 (tillsammans med yazidiskan Nadia Murad).
Andra områden som nämns i spekulationerna är kampen för demokrati och mänskliga rättigheter i det forna Sovjetunionen, där exempelvis ryska organisationen Memorial och nyligen förgiftade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, omtalats.
Flera FN-organ tillhör också favoriterna, exempelvis världshälsoorganisationen WHO, flyktingorganet UNHCR och livsmedelsprogrammet WFP.
Vem som får fredspriset avslöjas av Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen i Oslo klockan 11.
Fem svenskar har genom åren från Nobels fredspris:
1908: Klas Pontus Arnoldson (1844-1916), för sitt arbete för den fredliga upplösningen av unionen med Norge 1905. Grundade Svenska freds- och skiljedomsföreningen 1883. Tidigare riksdagsman. Delade priset med danske Fredrik Bajer.
1921: Hjalmar Branting (1860-1925), för sitt stöd för internationellt samarbete och det nybildade Nationernas förbund. Sveriges första socialdemokratiska statsminister, under sex månader 1920, samt 1921-23 och 1924-25. Delade priset med norske Christian Lange.
1930: Nathan Söderblom (1866-1931), för sitt ekumeniska fredsarbete. Svenska kyrkans ärkebiskop sedan 1914 och ledamot av Svenska Akademien (stol nr 16) från 1921.
1961: Dag Hammarskjöld (1905-61), för sina insatser som FN:s generalsekreterare från 1953. Även ledamot i Svenska Akademien (stol nr 17) från 1954. Omkom i en flygolycka i september 1961 och är den hittills ende som fått fredspriset postumt.
1982: Alva Myrdal (1902-86), för sitt arbete för internationell nedrustning, bland annat som nedrustningsminister i regeringen 1969-73 och som ordförande i den svenska delegationen vid FN:s ständiga nedrustningskonferens i Genève. Delade priset med mexikanen Alfonso García Robles. Maken Gunnar fick för övrigt ekonomipriset 1974.