Mustafa inifrån förvaret Låt mig stanna - Nu har det gått 18 dagar sedan Mustafa Nauibi placerades i Migrationsverkets förvar i väntan på utvisning.
Tillvaron har brutit ner honom - och i ett nytt Facebook-inlägg vädjar han om att få stanna i Sverige:
"Låt mig stanna i ett land med frihet. Den här platsen är inte min plats. "
För en vecka sedan skrev GT om Mustafa Nauibis vädjan inifrån Migrationsverkets förvar i Kållered där han sitter i väntan på att utvisas till Afghanistan.
Hans känslosamma Facebook-inlägg där det gick att läsa "Släpp mig! Låt mig flyga!" delades och gillades av hundratals.
Nu har Mustafa suttit i förvar i 18 dagar. Han har författat ett nytt inlägg som inleds med meningen: "Låt mig stanna i ett land med frihet. "
Inläggen är ett sätt för Mustafa att få ur sig alla känslor som han bär på.
"Känslorna måste ut"- Jag borde inte vara här. Det här, förvaret, är inte min plats. Men Sverige är mitt land. Jag har massa känslor på insidan som måste ut, berättar han, inifrån förvaret.
Mustafa Nauibi kommer från Afghanistan. Via Iran lyckades han ta sig till Sverige och Vänersborg för omkring två år sedan. På vägen till Sverige kom han bort från sin familj - men i dag vet att han de lever och finns i Iran.
I Sverige började han med brottning. Först i Vänersborg, sedan i Göteborgsklubben ÖIS. Den här helgen skulle han ha fått tävla i Västerås.
- Jag älskar brottningen. Vi hade planerat inför både SM och OS. Nu sitter jag här.
Vardagen i förvaret har tärt hårt på Mustafa. Han har fått både ögon- och magproblem och får fyra olika mediciner.
- Jag är orolig varje timme, varje minut. Jag vet inte vad som ska hända mig.
Så här skriver Mustafa själv om vardagen:
"Tiden går jättelångsamt här, jag behöver vara i frihet, i frihet. Den här platsen är inte min plats. "
Ska utvisasMustafa ska utvisas till Afghanistan då han inte anses ha asylskäl för att få stanna. Han fick nej på sin asylansökan för ett år sedan.
Mustafa själv menar att det är farligt för honom att återvända till hemlandet:
"Hur ska man göra i Afghanistan? Det finns ingen val och välja tyvärr. De dödar oss på olika sätt särskilt Hazarer i Afghanistan. " har han tidigare skrivit.
Hans svenska "mamma" Lena Malmlöf Hummerhielm, som han bott hos det senaste året, är på besök hos Mustafa när GT når honom.
- Han har gått på alla återvändarsamtal. Han har gjort allting rätt. Hans brott är han inte skrivit på att han vill återvända till Afghanistan, säger hon.
Mustafa känner sig sviken.
- Jag har lämnat ett land i krig. När jag kom hit ville jag visa att alla människor är lika. Jag vill också vara en förebild för andra ungdomar. Jag förstod aldrig att jag skulle skickas tillbaka.
Rörd över stödetEnligt Lena är Mustafa 18 år. Migrationsverket har kommit fram till att han är 20 år. Tillsammans med en advokat kämpar de för att han ska få stanna.
Mustafa är rörd över allt stöd han fått på Facebook och i sociala medier. En internet-kampanj har startats för att få Mustafa att stanna. Vännerna, den svenska familjen, och brottningsklubben, som alla besöker honom i förvaret, betyder allt.
- De ger mig hopp och energi. Annars hade jag aldrig stått ut. Jag överlever på grund av besöken.
GT har tidigare varit i kontakt med Migrationsverket för en kommentar. Migrationsverket bad att få återkomma i frågan, men så har inte skett.
Läs Mustafas rörande inläggLåt mig stanna i ett land med frihet.
Om du inte använder din röst -
så använder någon annan din tystnad.
Jag behöver bara en chans för liv,
bara en chans för liv i Sverige.
Afghanistan är ett krigsdrabbat land,
jag behöver inte säga det,
alla vet om Afghanistan.
När jag sökte asyl i Sverige jag kunde ingenting.
Det var två personer, en tolk och en personal.
Personal säger att Mustafa, välkommen till Sverige!
Jag vet om resan hur svårt är det.
Tur att du lever nu och kommit hit.
Hon kramade mig jättelänge,
berättade för mig
att här är nu ditt nya land Sverige.
Du behöver inte vara orolig här.
Här är ett jättesäkert land.
Man kan välja vad man vill.
Studera och planera för framtiden.
För nästan tre år sedan de säger så.
Vad har jag gjort?
Jo, jag har börjat från början.
Jag har litat på dom till 100 %.
Jag har varit i skolan, jag har lärt mig språket.
Jag har hittat en väg för att komma fortare fram i samhället och alla tycker om den vägen.
Den vägen heter idrott.
Jag har hittat brottning, eftersom jag älskar brottning.
Jag är inte bästa brottaren, men jag försöker träna varje dag att jag ska bli bra på brottning.
Och jag har gjort så i Öis brottning.
För i Öis brottning alla vi är precis samma som en familj, alla är lika, spelar ingen roll var du är född, vi alla pratar svenska.
Vi har flera tränare. Alla tränare är jättebra och ger oss hopp om brottning i framtiden.
Nu jag har en stor svensk familj och Öis- brottarfamiljen,
men Migrationsverket har tagit mig i förvar nästan 16 dagar.
Det känns inte bra. Jag orkar inte vara här.
Jag har mycket besök, lärare, svensk familj, Öis-familj och vänner, för att jag ska orka vara här i förvar.
Jag är jättetörstig på frisk luft, framför allt på frihet. (Jo, frihet. )
Jag har drömmar om min framtid bara i Sverige.
Men Migrationsverket har inlåst mig nästan 16 dagar på förvar.
Migrationsverket vill skicka mig tillbaka till krigets land i Afghanistan med massor av drömmar, som jag drömmer bara i Sverige.
Seriöst jag orkar inte vara här i förvar.
Jag behöver träna brottning.
Jag har gjort ingen fel, ingen fel.
Tiden går jättelångsamt här, jag behöver vara i frihet, i frihet.
Den här platsen är inte min plats.
Musse Nauibi från förvaret i Kållered.