Ny sorts anställning kan få fler i arbete - Många arbetsgivare skulle vara benägna att anställa en långtidsarbetslös eller en nyanländ om det fanns större möjligheter till en provperiod, samt om någon annan tog arbetsgivaransvaret. Det är därför hög tid att införa en matchningsanställning, skriver Anders Lago och Marie Gartell.
LO och Svenskt Näringsliv har kommit överens om en ny anställningsform för nyanlända och långtidsarbetslösa, med lägre lön och där en stor del av lönen finansieras av staten. Det är bra, men det är inte tillräckligt. Det är redan i dag billigt att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa. Det stora problemet är i stället den osäkerhet arbetsgivaren upplever.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Sysselsättningen i Sverige utvecklas mycket positivt och arbetslösheten minskar för de allra flesta. För dem med utländsk bakgrund är dock arbetslösheten fortsatt hög. En stor utmaning på den svenska arbetsmarknaden är den bristfälliga matchningen, att utbudet av arbetskraft inte motsvarar den efterfrågan som finns inom näringslivet och den offentliga sektorn.
En effektiv matchning kräver bra kontakter med arbetsgivarna. Samtidigt är förtroendet för Arbetsförmedlingen lågt och många arbetsgivare känner inte till de subventioner som finns vid anställning av personer som står långt från arbetsmarknaden. Ett sätt att underlätta för arbetsgivarna är att förenkla anställningsstöden. Regeringen har i budgetpropositionen lagt fram förslag i den riktningen, vilket är positivt. Fortfarande är dock stöden förknippade med krav på administration och handledning som kan upplevas tungt för många arbetsgivare. De tycker helt enkelt att det är för svårt och krångligt att anställa en långtidsarbetslös eller en nyanländ, även om kostnaden är betydligt lägre än för en annan anställd. Studier visar att fler arbetsgivare skulle vara benägna att anställa med stöd om det fanns större möjligheter till en provperiod och om det fanns en annan aktör som tog arbetsgivaransvaret.
I utredningen "Matchningsanställningen - nya vägar till jobb" överlämnade vi våren 2015 ett förslag som minskar arbetsgivares osäkerhet vid anställning av personer som står långt från arbetsmarknaden. Utformningen utgår från att den arbetslöse anställs av en matchningsaktör, liknande samhall eller bemanningsföretag, som har arbetsgivaransvaret för personen. Matchningsaktören ansvarar för personens kompetensutveckling, samt agerar som socialt och praktiskt stöd till både arbetsgivaren och individen. Kundföretagen, som kan finnas på hela arbetsmarknaden, ges möjlighet att pröva personen i verksamheten utan att ett anställningsförhållande behöver komma till stånd. Kundföretaget betalar matchningsaktören för tjänsten. En viktig skillnad mot till exempel arbetspraktik är att personen får en kollektivavtalsenlig lön, samtidigt som arbetsgivaren kan pröva den arbetssökande i verksamheten till en lägre kostnad.
Det stora flertalet remissinstanser var mycket positiva till förslaget. Exempelvis ansåg myndigheter som Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Statskontoret och Konjunkturinstitutet att matchningsanställningen är en konstruktion som är väl värd att pröva. Flertalet av arbetsmarknadens parter välkomnar också förslaget och är positiva till att pröva modellen. Av de kommuner som bjudits in att lämna remissyttrande över matchningsanställningen är en klar majoritet positiva. De remissinstanser som hade invändningar var främst Arbetsförmedlingen och LO. Arbetsförmedlingen såg främst juridiska problem vid valet av matchningsaktörer. Utredningen har dock, i samarbete med jurister, lagt fram flera förslag på hur detta kan gå till. LO angav i sitt remissyttrande att det redan i dag finns goda möjligheter för arbetsgivare att pröva hur arbetstagare fungerar i verksamheten, till exempel genom en provanställning eller genom en subventionerad anställning. Trots det är det många arbetsgivare som inte använder de nuvarande formerna, och flera studier pekar på att ett stort problem är den osäkerhet arbetsgivaren upplever. Situationen på arbetsmarknaden har dessutom förändrats under de senaste åren, till följd av den stora flyktinginvandringen. Detta har skapat nya utmaningar som behöver mötas med nya medel.
Det går bra nu, men ingen högkonjunktur varar för evigt. Det är därför angeläget att pröva nya vägar till jobb för personer med en svag förankring på arbetsmarknaden. Matchningsanställningens konstruktion skulle, som ett komplement till andra insatser, bidra till att underlätta arbetslösas etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, vad har vi att förlora?
Anders Lago
ordförande i utredningen om matchningsanställningen
Marie Gartell
ämnessakkunnig i utredningen om matchningsanställningen och fil dr i nationalekonomi