Så bra koll har Säpo på de farliga jihadisterna - Men nu sitter tre män med kopplingar till Sverige häktade i Köpenhamn, Rotterdam och London misstänkta för förberedelse till terroristdåd.
Åtminstone två av dem har åkt fast efter tips från Säpo.
Tre jihadister med anknytning till Sverige greps runt julhelgen på olika håll i Europa.
Den 22 december anhölls en 30-årig syrisk IS-anhängare i Köpenhamn. Enligt dansk polis misstänks han för att tillsammans med en yngre landsman ha planerat att attackera folk på gatan med knivar och en bomb.
Mannen kom till Sverige som flykting 2015. I april i år friade Malmö tingsrätt honom från en brandbombsattack mot en shiamuslimsk festlokal på Norra Grängesbergsgatan. Men eftersom Säpo bedömde honom som livsfarlig togs han i förvar. Migrationsverkets beslut om utvisning kunde inte verkställas. Men ända sen mannen frigavs har han bevakats av Säpo.
Samma dag greps en 34-årig svensk på Stansted-flygplatsen utanför London. Enligt brittisk polis ska han ha haft med sig material som skulle användas för att förbereda terrorbrott.
På julafton slog nederländsk polis till mot en grupp misstänkta islamistiska terrorister i Rotterdam. En av dem, en 29-årig man, hade samma dag anlänt med flyg från Stockholm. Enligt åklagarmyndigheten greps han efter tips från "en utländsk säkerhetstjänst". På torsdagen häktades mannen.
Säpo är av operativa skäl mycket förtegen med information om de tre fallen.
Men den svenska säkerhetstjänsten bedriver sen länge ett intensivt samarbete med systerorganisationer i hela västvärlden. Allra intimast är det med USA och EU-länderna. Därför är det uppenbart att Säpo informerat sina kolleger i Nederländerna, Storbritannien och Danmark.
Särskilt tydligt blir det i fallet med den syriske IS-jihadisten från Malmö. Efter att han släpptes ur förvaret har han ofta varit i Köpenhamn, där säkerhetstjänsten PET försetts med information av Säpo.
Om misstankarna mot de tre männen räcker till åtal och fällande dom vet vi ännu inte. Klart är att Säpo i dessa fall har agerat tidigt och i enlighet med sin huvuduppgift: att förebygga brott.
Hur bra koll har Säpo egentligen på potentiella terrorister?
Omkring 300 svenskar har anslutit sig till terrorsekten Islamiska staten i Syrien och Irak. Hälften har återvänt hem. Ett femtiotal har dödats.
När "kalifatet" nu i stort sett har kollapsat väntas de som finns kvar försöka ta sig hemåt. Här i landet finns, enligt Säpochefen Anders Thornberg, åtminstone tvåtusen islamistiska extremister som sympatiserar med det våldsbejakande budskapet.
Att ha så många potentiella terrorister under ständig övervakning går inte.
Nästa år inleds två terroristrättegångar där Säpo misslyckats.
I februari ställs Rakhmat Akilov inför rätta i Stockholm, den 39-årige uzbeken som den 7 april körde ner människor på Drottninggatan i en kapad Spendruplastbil och dödade fem personer.
Akilov hade fått avslag på sin asylansökan nio månader före terrordådet. Två månader före attacken fick polisen i uppdrag att leta upp honom för att verkställa utvisningen. Samtidigt hade Säpo uppgifter om att Akilov var en farlig IS-sympatisör. Men den informationen överlämnades aldrig till polisen.
Osama Krayem var 22 år när han lämnade hemmet i Malmö och anslöt sig till IS i Syrien. Därifrån lade han upp mördarpropaganda och foton på sig själv med vapen på Facebook och fick lyckönskningar och kärleksförklaringar hemifrån. Redan då skrev Sydsvenskan och HD om hans fall.
Trots det kunde Krayem återvända till Europa och deltog i den blodiga terrorattacken i Bryssel den 22 mars 2016. Han sitter nu häktad misstänkt även för delaktighet i planeringen av terrordåden i Paris i november 2015.
I fallen med Krayem och Akilov är det uppenbart att säkerhetstjänsternas internationella samarbete inte fungerade - och att Säpo misslyckades med att förhindra terrordåd.