Tillfälliga lagar har också konsekvenser - Jag fick ett läsarmejl efter att ha skrivit om regeringens förslag om ny möjlighet till uppehållstillstånd för en specifik grupp av ensamkommande unga: "Jag är god man för en pojke som nu är 16 år, skall börja gymnasiet, men nu är helt förtvivlad. Hur jag än bär mig åt, kan jag inte förklara logiken till honom. Regeringen har satt gränsen till 18 år = de barn som är 16/17 år och som blivit antagna till gymnasiestudier, de undantas från den nya möjligheten. "
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Det här är särlagstiftningens förbannelse, och den tydliggjordes också i en debatt i SVT:s Opinion Live (26/4). "Ni väljer ut en grupp och särbehandlar den", sade Fredrik Malm (L). "Varför har ni inte drivit den frågan när det gäller kristna flyktingar som nu återsänds till folkmordet?" undrade journalisten och aktivisten Nuri Kino. "Det innebär inte att andra grupper får ett sämre läge", svarade Maria Ferm (MP), "det här förslaget försvårar inte för någon annan grupp att få uppehållstillstånd".
I teorin har Ferm rätt. I praktiken vet nog hon nog att det inte vore politiskt möjligt att åtminstone före valet driva igenom ytterligare särlagstiftningar. Även Annie Lööf (C) har tydliggjort att Centerpartiet denna enda gång ställer sig bakom föreslagen lag, men att hon därefter anser att det får vara slut på tillfälliga förslag. Det ser dystert ut för 16-åringen.
Ännu är lagen inte klubbad. Och den borde heller inte släppas igenom i det skick den befinner sig i nu. Det finns skäl till att många tunga remissinstanser avråder och avstyrker. Lagrådet har påpekat att det finns delar i förlaget som över huvud taget inte har varit föremål för någon godtagbar beredning.
Det kan vara på sin plats att påminna om Riksrevisionens stora granskning från i höstas av konsekvensanalyserna av de totalt 26 propositioner som regeringarna under åren 2004-2015 har överlämnat till riksdagen gällande människors möjlighet att söka asyl i Sverige.
Det är, milt sagt, ingen nådig läsning. Många propositioner har helt saknat bedömningar av hur antalet asylsökande kan påverkas av förslagen, hur den ekonomiska kalkylen ser ut, eller vilka effekter kommuner och landsting kan väntas få av förslagen.
Riksrevisionen uppmanade därför regeringen "att säkerställa att framtida reformförslag baseras på utrednings- och analysarbete" som lever upp till de krav som finns.
En bra början på det vore ju om regeringen och de andra som avser att stödja den tillfälliga lagen, redogör för sina svar på de allvarliga frågetecken som berörda remissinstanser har rest kring förslaget. Den goda intentionen finns ingen anledning att betvivla. Men lagstiftare behöver också ta ansvar för konsekvenserna.