Integration gynnas inte av ökade klyftor - Sänkta ingångslöner, nya osäkra anställningsformer och "enkla jobb" är exempel på förslag som bygger på en idé om att integrationen skulle gynnas av ökade klyftor. Det Sverige behöver är i stället en jämlikhetsskapande integration, skriver Lisa Pelling och Marcus Strinäs, Arena Idé.
I dag räknar den internationella migrationsorganisationen IOM med att var sjunde människa är en migrant. Sverige tog förra året emot ett rekordstort antal flyktingar, och har under de senaste årtiondena förvandlats till ett av de länder inom OECD med högst andel utrikes födda. En större andel av vår befolkning består i dag av nyinflyttade än i det klassiska invandringslandet USA.
Samtidigt har den ekonomiska ojämlikheten ökat i Sverige. Mellan 1995 och 2010 ökade den relativa fattigdomen mer i Sverige än i något annat land inom OECD. Andelen fattiga mer än fördubblades under tidsperioden, och Sverige gick från att vara OECD-ländernas mest jämlika land till att hamna på fjortonde plats. Detta har dels drivits av stagnerande, och för vissa grupper fallande, realinkomster över tid. Men även av ökande toppinkomster. I dag uppgår exempelvis de tio rikaste procentens samlade inkomster till över 30 procent av de totala inkomsterna i landet. I början av 1980-talet var motsvarande siffra omkring 22 procent.
Framtiden för den svenska modellen balanserar som på en knivsegg beroende på hur vi möter de här trenderna. Om vi vågar investera i människor kan den så kallade flyktingkrisen mycket väl bli ett tillfälle för den svenska modellen att visa upp sig från sin bästa sida. Både med ökad tillväxt och jämlikhet som resultat. Om vi misslyckas är risken stor att vi slår in på en ny väg som troligen kommer att markera början på slutet för den samhällsmodell som har tjänat oss så väl genom historien.
Vi menar att integration i grunden är ett jämlikhetsprojekt. Det handlar om att människor som flyttar till ett land med tiden ska närma sig den infödda befolkningens inkomstnivå och levnadsstandard. Samtidigt är omständigheter som bidrar till ökad jämlikhet också sådant som underlättar integration: en likvärdig skola som kompenserar för elevers olika bakgrunder, möjlighet till livslångt lärande, och trygghetssystem som gör det möjligt att byta både jobb och yrke under arbetslivet. Hög sysselsättning är centralt.
Trots den starka kopplingen mellan jämlikhetspolitik och framgångsrik integration präglas den pågående debatten snarast av den motsatta idén: att integrationen skulle gynnas av ökade klyftor. Sänkta ingångslöner, nya osäkra anställningsformer och "enkla jobb" är alla exempel på förslag som bygger på en sådan idé om integration. Men logiken bakom att försöka åstadkomma mer jämlikhet genom att först öka ojämlikheten står uppenbart på skakiga grunder.
Vi är övertygade om att en politik för framgångsrik integration måste vara en politik för ökad jämlikhet.
1. Fokusera på den stora integrationspolitiken - stärk den svenska modellen. Den stora integrationspolitiken handlar om att se till att Sverige har en välfungerande ekonomi med en hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet, modern infrastruktur som stimulerar tillväxt samt ett skolsystem som är likvärdigt och ger möjlighet till livslångt lärande. Exempelvis bör regeringen lägga fram en plan för att åtgärda de investeringsunderskott som finns kvar sedan 1990-talskrisen. Högsta prioritet måste vara satsningar på bostäder och kommunikationer så att nyanlända kan bo och ta sig dit jobben finns och växer fram.
2. Lägg grunden med en jämlik skola. Integrationsutmaningen är mer än något annat en utmaning för skolan. Av de drygt 160 000 personer som sökte asyl förra året var nästan hälften under 20 år. Det rör sig med andra ord om individer som har lång tid kvar på arbetsmarknaden och följaktligen långvarigt kommer kunna bidra till skattebasen. Från det perspektivet blir det uppenbart att det är utbildningssystemen som bär nyckeln till framgångsrik integration.
3. Utmana diskrimineringen. Diskrimineringen är reell och kostsam för den svenska arbetsmarknaden. Studier har visat att en person med svenskklingande namn har 50 procent större chans att bli kallad till en intervju än en person med ett namn som ser ut att härstamma från Nordafrika eller Mellanöstern. Ett konkret sätt att utmana diskrimineringen är att införa anonymiserade ansökningar till alla jobb som utannonseras i Platsbanken eller av offentliga arbetsgivare.
4. Se till att nyanlända får rätt jobb - i stället för ett jobb. Nyanlända är en heterogen grupp, där olika individer har olika behov av insatser. Vissa kanske bara behöver en kompletterande utbildning och få en svensk examen innan de kan börja jobba på liknande nivå som i hemlandet, medan andra behöver mer genomgripande utbildning. För att etableringen ska bli meningsfull för både individen och samhället krävs att rätt kompetens matchas med rätt jobb. Inte vilket jobb som helst.
5. Rusta nyanlända att ta produktiva jobb - i stället för att skapa nya, lågproduktiva jobb. Arbetsmarknadspolitiken bör inriktas på att stärka utsatta grupper snarare än att försöka anpassa arbetsmarknaden efter dem. I stället för att forcera fram enkla jobb borde politiken vara inriktad på investera i de nyanländas humankapital så att de kan ta de högproduktiva jobb som finns på den svenska arbetsmarknaden och som Sverige behöver ännu fler av.
Ingenting tyder på att migrationen kommer att minska under de närmaste årtiondena. Tvärtom kommer förmodligen avstånden att kortas ytterligare. Teknikutvecklingen är snabb och det blir både billigare och enklare att kommunicera och resa över gränser. Trots oroväckande tendenser mot att rika länder bygger alltmer befästa gränser, och antar politik för att försvåra migrationen, talar den demografiska utvecklingen för att migrationen kommer att - och inte minst behöver - öka, i synnerhet mellan Europa och Afrika. Framsynta länder i Europa skulle med andra ord göra klokt i att investera i kontinentens transnationella framtid snarare än att bygga murar.
Den växande ojämlikheten är å andra sidan långt ifrån en naturkraft. Att ojämlikheten har ökat är framför allt en konsekvens av politiska val. I den här debattartikeln har vi presenterat fem förslag som vi tror inte bara skulle förbättra integrationen, utan även jämlikheten i Sverige.
Historiskt har Sveriges styrka varit att vi har lyckats hålla ihop samhället samtidigt som vi har haft en imponerande ekonomisk produktivitet. Och det ena har hört ihop med det andra. Genom höga skattenivåer och relativt omfattande omfördelning av resurser har vi haft råd med en generös välfärdsstat som har lyckats frigöra människor från bojorna av sina medfödda ekonomiska förutsättningar. Genom att ge alla invånare så bra förutsättningar som möjligt att nå sin fulla potential har Sverige vuxit och blivit en av världens mest effektiva ekonomier. Det är viktigt att komma ihåg nu när vi stor inför en stor integrationsutmaning. Sverige har vuxit på grund av en politik för jämlikhet. Inte trots en politik för jämlikhet. Det är möjligt att göra igen.
statsvetare och utredningschef
nationalekonom och utredare