Flyktingkrisen efter ett år Ingen var beredd - För ett år sedan delade Ismail Gicvan, 8, sin födelsedagstårta med flyktingbarnen på Malmö C.
Ett år efter flyktingkrisen frågar sig många vad som hade hänt om inte civilsamhället hade ställt upp.
- Jag var väldigt oroad en period att vi skulle ha 15 000 till 20 000 människor sovande på gatorna under nyårsnatten mitt i en svensk vinter, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).
Måndag den 7 september 2015.
Bilder på flyktingar som går längs med motorvägar i Danmark sprids över världen. Från färjan i danska Rödby har ett hundratal person börjat gå till fots mot Köpenhamn och Sverige.
Vid 20-tiden på kvällen får den danska polisen stänga av E47 två mil norr om färjelägret för att flyktingarna ska kunna fortsätta genom mörkret.
Bara ett par dagar senare får flyktingarna i Rödby hamn och Padborg fri lejd genom Danmark.
Under sensommaren har Syrienkriget trappats upp och tvingar allt fler att fly. I södra Europa är krisen redan ett faktum. Bara dagar tidigare har den syriske flyktingpojken Aylan Kurdi, 3, drunknat i Medelhavet. Han är bara en av tusentals.
När bilderna från motorvägsmarschen i Danmark når Kulturhuset Kontrapunkt i Malmö ser de det som ett tecken.
- Bara helgen innan satt vi och diskuterade flyktingkrisen i södra Europa. Vi visste att den skulle komma och när nyheten kom var det väldigt självklart för oss, säger Johanna Nilsson som är aktiv på Kontrapunkt.
När många andra frivilligorganisationer bildades i stunden fanns det redan en organisation på Kontrapunkten.
Den inre kretsen på runt tjugo personer samlade för ett möte. En kvart senare hade all annan verksamhet satts på paus. I stället förberedde de sig för att göra om Kontrapunkt till ett akutboende för människor på flykt.
Samma kväll sov 75 flyktingar i lokalerna på Västanforsgatan. Klockan tre på natten kom de första privatpersonerna med madrasser och täcken.
Inom ett par dagar finns det runt 300 sängplatser. Varje dygn lagades runt 1000 mål mat av frivilliga. När Kontrapunkt hade fullt slussades människor vidare till Muslimska församlingen i Malmö.
Engagemanget var enormt.
- På kvällarna var det alltid fullt med människor i lokalen. Jag var överväldigad av alla som ville hjälpa till. Jag visste att det fanns en vilja att engagera sig, säger Johanna Nilsson.
Först 135 dygn senare - den 20 januari 2016 - avvecklas verksamheten. Då har över 17 000 personer övernattat i Kontrapunkts regi enligt deras egna beräkningar.
- Det var medborgarna som gjorde det möjligt att hantera situationen eftersom myndigheterna stod så oförberedda, säger Johanna Nilsson.
På stengolvet trängdes blå Ikea-kassar, bananlådor med mat, förnödenheter och kläder. Volontärer i västar, flyktingar och pendlare samsades under glastaket.
Här och var fanns vita pilar på grön botten:
"Flykting? Välkommen till Malmö!" stod det på fyra olika språk.
På en bild tagen den 9 september 2015 delar den då 7-årige Ismail Gicvan iklädd Spiderman-tröja med sig av sin födelsedagstårta till två flyktingbarn.
Kvällen innan har hans mamma Emel berättat om flyktingkrisen.
- Jag brukar alltid prata om vad som händer i världen på hans nivå. Så jag berättade att det hade kommit jättemycket barn och vuxna från krig som behövde hjälp, säger hon.
Sonen blir snabbt fast besluten om att han vill göra något. Dagen därpå samlar han ihop en säck med leksaker, gosedjur och ballonger och åker tillsammans med sin mamma till Centralen för att dela ut dem.
Eftersom det råkar vara Ismails födelsedag sjunger de andra volontärerna för hon och köper dessutom en tårta.
Hon berättar att hon till sist får tvinga med sig en trött 7-åring hem.
- Det kändes väldigt bra att ha fått hjälp till på plats. Ofta har han sett på tv, men den här gången fick han se verkligheten lite mer.
- Jag var själv här ibland på kvällarna och delade ut mat med kompisar, men då fick inte Ismail följa med eftersom det var för sent även om han ville.
- Han pratar fortfarande om det ibland. När vi sorterar ut lite då och då vill han gärna att det går till barnen som kommer från kriget, säger Emel.
Från september och fram till årsskiftet söker 114 101 personer asyl i Sverige. Det är fler än hela det föregående året. Som mest kommer runt 10 000 personer i veckan.
Mer än hälften uppskattas ha passerat Malmö.
Carina Nilsson (S), kommunalråd i Malmö stad, minns tillbaka på hösten.
När flyktingvågen väl kom till Sverige blev Malmö och Trelleborg hårt ansatta.
- På så sätt blev det ju en orimlig belastning. Bara för att en stad ligger som den gör och blir helt i kris på grund av sitt geografiska läge. Det är orimligt, säger Carina Nilsson.
Samtidigt påpekar hon att situationen var och är helt unik.
- Normalt är en kris över på några dagar här tog det flera månader där man befann sig i det läget där man var tvungen att ta beslut hela tiden.
Mycket var bra. Men med facit i hand tror hon att samarbetena myndigheterna emellan hade kunnat fungera ännu bättre, i alla fall när det gällde samordningen.
År 2015 sökte 163 000 personer sökte asyl - 134 000 av dessa skedde under det andra halvår.
I oktober tog Migrationsverket emot 39 200 asylsökande. Det är en nivå som myndigheten aldrig varit i närheten av tidigare.
Under en vecka i november ansökte knappt 11 000 personer om asyl.
Antalet ensamkommande barn under 2015 var 35 369.
Genomsnittstiden för väntan på beslut i ett asylärende just nu är 237 dagar.