Sverige klarar inte fyra år till med Löfven - "Vi gjorde det tillsammans. Vi höll ihop. " Fan också. Det här är ju riktigt bra. Jag är den på ledarredaktionen som har fått i uppgoft att skriva om Stefan Löfvens Almedalstal. Som borgerlig ledarskribent hoppas man alltid att det ska vara riktigt, riktigt uselt. Så uselt att man kan skriva några rader av bara farten och sedan ta ett glas vin. Av det skälet är vi flera som aldrig riktigt har förlåtit Socialdemokraterna för att de gjorde sig av med Håkan Juholt. Aldrig har det varit lättare att vara borgerlig opinionsbildare. Opinionen bildade sig själv.
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Men detta är kanske det bästa talet Löfven har hållit. Han börjar med demokratin, om att hålla ihop, om att inte låta hatet ta över. Inte för att han själv har alldeles rent framför dörren, men det är verkligen angeläget att minska polariseringen i debatten och i samhället. Och vem kan inte känna att det är något sjukt när nazister tillåts attackera människor i Almedalen. "De har inte här att göra. Det här är ett demokratiforum!" säger Löfven.
Jag har ofta undrat varför inte Stefan Löfven tar upp sin egen livshistoria oftare. Hans egen historia är ju något av det bästa med honom, och med det 1900-talssamhälle han skildrar genom sitt öde. Fosterbarn som tas om hand och älskas av nya föräldrar. Uppvuxen i Ångermanland, i Sunnersta och Örnsköldsvik. I några av de små samhällen som finns i hela landet. Utbildad till svetsare. Sedan fackman. I dag statsminister. Det är faktiskt filmiskt.
Och när han citerar en mamma vars son mördats av sina barndomskamrater är det drabbande. Den andra sonen som arbetat med att få unga att lämna kriminaliteten, men som misslyckades med sin egen bror. "Mitt livs största nederlag. "
Det är ett riktigt starkt tal. Tråkigt nog för Löfven vinner man inga val på bra tal. Det är mer som specialeffekterna i en film. Om handlingen inte håller ihop, spelar det ingen roll att man lyckats dataanimera ett grottroll.
Det finns inga skäl att tvivla på att Löfven bryr sig om mamman som förlorat sin son. Men faktum är att det finns färre poliser i dag än när Socialdemokraterna kom till makten för fyra år sedan. Under flera år har poliser slutat snabbare än nya har blivit färdigutbildade. Ändå har man inte höjt deras löner. Faktum är att antalet dödsskjutningar ökar. Situationen i de utsatta områdena är sämre än det var för fyra år sedan. Andelen lösta brott sjunker. Det krävdes ett terrordåd i centrala Stockholm för att man skulle vakna till och göra något åt Sveriges slappa terrorlagar. Man har fortfarande inte gett polisen de verktyg den behöver vad gäller avlyssning och kameraövervakning.
Och anledningen till att nazister kan attackera människor i Almedalen är förstås att vi inte har tillräckligt många poliser på plats. Löfvens ord låter förvisso bra, men i realiteten har han försvårat arbetet mot nazismen genom att låta polisorganisationen krympa.
Man vill gärna påstå att man har ordning och reda i invandringsfrågan. Ändå gick man med på att ge 9000 afghanska män ett slags amnesti, trots att de redan hade bedömts sakna asylskäl. Det var inte ens en riktig amnesti, utan de ska bara bedömas igen, med stora administrativa kostnader som följd. Vem kan lita på Socialdemokraterna efter det? Vare sig de som vill ha en strikt migrationspolitik eller de som vill ha en generös. Inte undra på att man läcker väljare som ett såll till både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Socialdemokraterna sviker alla.
Inte heller lyckas man utvisa utländska medborgare som begår våldtäkter, mord och andra grova brott. Mer än fyra av fem dömda utländska våldtäktsmän som är folkbokförda i Sverige får stanna kvar i landet. Det är inte lag och ordning. Det är inte ordning och reda i migrationspolitiken. Det är skandalöst.
Stefan Löfven ska ha en eloge för sin kanske starkaste prestation som talare. Förmodligen är det sista gången han står i Almedalen som statsminister. Tack och lov. Personen Löfven är genuint sympatisk, men jag tror inte att Sverige klarar av fyra år till med hans politik.